onsdag 8 september 2010

De feta åren är förbi


De feta åren är förbi (Die fetten Jahre sind vorbei) är inte Der Baader Meinhof Komplex. Jan, Peter och Jule utgör ett eget litet ungt revolutionärt kollektiv. Under nattliga inbrott i förmögna familjers hem blir inget stulet. Istället ställs möblerna överända. Tillsammans med de hotande lapparna: "De feta åren är förbi!" och "Ni har för mycket pengar!", allt undertecknat "Uppfostrarna". Tills en natt då storkapitalisten själv kommer hem till lyxvillan med Mercor och swimmingpool inomhus....

Hans Weingartners drama från 2004 är en liten kärlekssaga, sockersöt som tyskt vin. Den diskuterar bokstavligen sociala orättvisor och det kapitalistiska systemet. Eftersom jag vill att ni själva ska se den, om ni inte redan gjort det, går jag inte in mer på handlingen. Men nyckelord som triangeldrama, Stockholmssyndromet, moral och kanske hämnd vill jag locka med. Det är saker jag själv går igång på. Även nu.

En sorglig sak eller en må bra-film? För mig funkade den förträffligt som feel-good! En liten tröst på nattakvisten över att ha missat Ozzy på Globen ikväll! Jag har inte längre råd att gå på var konsert jag vill! De feta åren är förbi! Man får hoppas på ett Sweden Rock-besök av The Prince of Darkness! Annars får vi kidnappa Sweden Rock-generalen och utsugaren Ingolf och kräva Ozzy i lösen! Nääää, nu är jag alldeles för påverkad av filmen.....!

Get back, it's a heart attack
And the planet needs a doctor
We can tell it looks like hell
But they make us close our eyes
(RJD)