torsdag 30 september 2010

Antiarbetslinjen!


Det bästa med valrörelsen var att det piskade upp mig moraliskt! Nu vill jag göra något på allvar! Inte bara gå och rösta! Stärka arbetsrätten och höja lönerna istället för att fördärva det skattefinansierade välfärdsamhället! Skydda de gamla, sjuka och svaga! Motarbeta segregation och rasism! De som ställer sig i vägen får skylla sig själva!

Länge leve Antiarbetslinjen! Egentligen borde vi starta en organisation (ingen jävla Facebook-grupp) med det namnet: Antiarbetslinjen! Mot låga ungdomslöner, mot bemanningsföretag, mot avskaffade arbetsgivaravgifter... för riktiga jobb och rejäla lönelyft!

Är Ni på?

Under valvakan tröståt jag smörgåstårta med Vänsterpartiet. Ett 20-tal tysta personer. Begravningsstämning. T.o.m. bäbisarna var tysta.

Själv var jag kanske tystast av alla. Sammanbiten. Men stod en centimeter från TV-skärmen när Lars Ohly mässade:

Nu är det riktigt allvar. Nu lever vi i ett land som smittats av högervindarna i Europa. Nu hårdnar det! Mot rasismen - men också mot den höger som stärkts.

Nu är vår främsta uppgift att bygga utomparlamentariska rörelser för välfärden och mot rasisterna. Tillsammans med våra rödgröna vänner ska vi bygga oppositionen.

En sak lovar vi: Vi ger aldrig upp kampen för socialism och rättvisa!


Ohly tog även upp kvinnorna och de sexuellt undertryckta. Internationalen stämdes upp i publiken.

Beatrice Ask menade att Vänsterpartiet var samma "extremister" som Sverigedemokraterna. Om motstånd till diskriminering är "extremism" så gärna för mig. Jag skickar gärna ett rött kuvert till dig!

Man kan ha partipolitiska invändningar. Så har jag. Men vill man vinna så måste man vara lojala mot sina allierade. Miljöpartiet är för friskolor och mot arbetsrätten. Socialdemokraterna har förnedrat och utvisat apatiska flyktingbarn. Och sålt ut vår gemensamma välfärd. Tillsammans med Ohly. Sekteristiska leninistpartier kan vara utmärkta organisatörer, men samtidigt utmärkta splittrare och egotrippar.

Men jag har en övertygelse: Alla som engagerar sig åt vänster drivs av ett starkt patos! För rättvisa! För jämlikhet! För frihet! För Det Goda!

Är det då inte slöseri att käfta istället för att samarbeta?

Vi måste "sänka oss" till gräsrotsnivå! Börja gräva där vi står! Då kan vi underminera fiendens mark!

Fly like the wind
I'm no pawn, so be gone, speed on and on
Kill the King
(RJD)

4 kommentarer:

magda sa...

Ja!

Caligula sa...

:-D

Anonym sa...

Troode Magister Lund var politiskt obunden. Låta sig bestickas med smörgåstårta hos V ser inte bra ut.
/fd eleven

Caligula sa...

Jag är politiskt obunden. Men precis som man kan hångla utan att ha ett förhållande kan man käka smörgåstårta utan att bestickas eller ta partipolitisk ställning. I somras lät jag mig mutas av sossarna med kaffe. Av Socialistiska Partiet har jag fått en gratisprenumeration på deras tidning. Samma med ETC (förvisso partipolitiskt obundna). Mitt hjärta klappar för vänstern (som politisk riktning) och arbetarrörelsen. Men jag sticker inte under stol med att jag röstade på V. Och delade t.o.m. ut lite valsedlar för dem. Samtidigt som jag snackade med trevligt folk från sossarna och Miljöpartiet. D.v.s. den röd-gröna oppositionen jag stödde till 100% i valrörelsen.

Om jag tar steget ut och joinar något parti kommer jag även att skriva det i min presentation. Var lugn. Även en magister har demokratiska rättigheter att organisera sig. Var lugn för att jag håller mig till läroplanen.

Men smörgåstårtan kan jag inte klaga på! Lax! Och rejält med räkor! Yummie! ;-P