torsdag 16 september 2010
Revolution i Tivoliparken - en sockersöt blogg!
Igår var det dax för årets absolut sista "utomhusfestival". Det var en alldeles, alldeles underbar liten kväll i Tivoliparken i Kristianstad. SAP, SSU, LO och ABF hade bjudit in för att främst få unga människor att rösta i valet. Att rösta rätt - rösta rött!
Och den glesa publiken bestod mest av väldigt unga människor, främst tjejer. Om de var där för att lyssna på Miss Li eller för att störta Alliansen är svårt att säga. Kanske båda delarna? Deltagarna trotsade regnet som inte var så farligt man skulle kunna tro. Trots att "gamlingarna" flydde fältet trots att de var de enda med paraply. Ungdomarna sket väl i regnet och höll värmen längst fram vid scenen. Vilket såklart bådar gott för framtiden!
Första bandet ut var lokala Jacob Kajrups Trio. En rocktrio även dessa bestående av väldigt unga människor. För ändamålet joinade från tre olika musikaliska projekt; allt från reggae till rock. Detta var dock rock. Väldigt talangfulla, trots sångarens/gitarristens inbillning att han bara fick "sympatiapplåder" och han vid presentationen "inte fanns där". Skärpning! Du rockar, mister!
Efter dessa hölls två kortare tal av en tjej och en kille från SSU i Kristianstad.
Tjejen tog upp det faktum att ungdomen sägs vara den bästa tiden i livet. "Och det kanske kan stämma. Men vi är det den första generation som fått det sämre än våra föräldrar." Hon tog upp ungdomslösheten och svårigheten för unga att få bostad. Att den nuvarande regeringen inte vill skapa några nya jobb. Istället ska vi konkurrera på arbetsmarknaden med våra föräldrar. För lägre lön och sämre villkor. Det vill inte heller bygga nya hyreslägenheter och det hänvisas istället till osäkra och svindyra andrahandskontrakt. Helt plötsligt kan man som ung stå där utan både jobb och bostad... Killen nämnde alla gånger han hoppade över lektioner i skolan, hoppade av gymnasiet, tog praktiker, läste upp på Komvux... Men med Alliansens politik skulle han aldrig kunna få den chansen. När Komvux avvecklats och man redan som 15-åring ska bestämma sig för hur hela livet ska bli. När chanserna att börja på ny bana är borta. Dystra visioner, men självfallet ville dessa unga arga engagerade människor erbjuda en bättre framtid!
Nu gick Psyckadeli på! Även dessa lokala förmågor, fast mer i min ålder. Gitarristen Magnus gick jag på Folkuniversitetet med i vintras. Jag blev mäkta imponerad av hans sätt att gnida gitarren och pressa fram orientaliska toner (när sikten inte doldes av ballongerna från IF Metall och SSU). Det handlar som namnet skvallrar om om psykadelisk rock´n roll. Riktigt jävla bra. Gör som jag: kolla upp deras skivor snarast!
Tom Holmquist, distriktsombudsman för SSU, höll ett väldigt bra tal där han inte skrädde orden om utsugning av arbetarna. Att facket och välfärden är något vi fått kämpa oss till. Att vi ska sluta känna irritation och frustration och istället känna avsky och ilska mot klassorättvisorna. Kasta fjärrkontrollen på TV:n och ge oss ut och skrika! Att musiken och arbetarrörelsen alltid gått hand i hand. Genom kampsånger har arbetare fått mod och styrka. Han citerade Emma Goldman: "If you can´t dance to it, it´s not my revolution!"
Och att vi nu tog ett steg längre och bjöd in Miss Li!
Ett litet vitt piano, en stor grå hatt, röda fanor bakom sig.... Miss Li var en underbar syn! I synnerhet som bakgrunden var en gigantisk buffelliknande blå Fredrik Reinfeldt och texten: Gör Reinfeldt arbetslös. Så slipper du själv bli det.
Hon sa att det var mysigt att vara där. För att vi som var där tyckte lite som de (hon och bandet). Och därför "tyckte hon om oss lite extra". (Och vi om henne!) Hon rev av sina sockersöta sånger. Under sockersöta "Oh Boy" delade SSU-ungdomar ut sockersöta karamellaskar från LO med texten "För schyssta jobb". Överhuvudtaget var allt så sockersött det bara kan bli! Det avslutades med söckersöta "Bourgeois Shangri-La". Och man hoppades ju i sitt stilla sinne att borgarnas Shangri-La äntligen ska vara över. Men det blev såklart extranummer eftersom Miss Li och vi älskade varandra: Kings and queens": "En låt som vi tycker passar lite med tanke på överklassamhället och så där"! Miss Li sa att det var lite av en chansning eftersom de inte kört den live på tre år. Och det gick väl lite sådär... att det inte klaffade sådär perfekt 100% var faktiskt otroligt charmigt! Faktiskt så sockersött det bara kan bli!
Blev det någon revolution i Tivoliparken då? Det kan ni ge er fan på! Det dansades ju framme vid scenen! Och sjöngs kamplåtar mot Alliansen! Vilket värmde något oerhört i mörkret och höstrusket!
The world is full of kings and queens
Who blind your eyes and steal your dreams
(RJD)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar