Sirenerna lär ju med sin oemotståndliga sång locka sjömännen i havsdjupet. Musik kan locka även mig vart som helst. T.o.m. locka Lund till Lund. I synnerhet när det är gratis och man får möjlighet att med medhavd öl i näven upptäcka och avnjuta lokala förmågor. Kulturkalaset!
Jag och Linn hade inte råd med Spökvandringen. Istället anlade vi ett besök i Lunds domkyrka. Det var förvånande nog hennes första besök där, lundabo som hon är. Själv är jag närmast besatt av denna katedral och gör ett besök varje gång jag besöker stan. Lyckligtvis var kryptan öppen så vi kunde hälsa på jätten Finn, skekulera över vilka som kunde vila i de dödskallemärkta sarkofagerna och titta ner i den djupa önskebrunnen.
På Stortorget spelades rytmisk musik, på Mårtenstorget jazz, vid gränderna panflöjtsmusik från Anderna... det fanns verkligen något för alla. Det enda som saknades var tid. Vi konstaterade att det skulle behövas två dagar för Kulturkalaset. Som en visans vän skulle det inte vara fel med lite Evert Taube och Thomas Wiehe. Men man kan inte få allt. Allt var knappast heller musik. Det hade inte varit Lund om de naturvetenskapliga nördarna inte kunnat visa upp en massa häftiga experiment. Det kryllade av uppsmällda häftiga utomhusarrangemang. Mysigt som fanken i höstmörkret.
Men den största delen av kvällen spenderade vi på Clemenstorget med rock/metal-tema. Till relativt stor del med tjejfrontade band. Holerica för direkt tankarna till Evanescence. En Tu Alma är mer progressiva med dödsmetalinfluenser. Kvällens starkast lysande stjärna var såklart Trauma Machine där Maria Storcks helikopterheadbangande med sina sjumila-dreads ger känslan av att ha fastnat i ett vindkraftverk. Energi är bara förnamnet. Förvånande nog kom det ovanligt mycket "mjuk" sång från fröken Storcks brutala strupe. Avslutande Inept Madness föll jag rejält för. Lite som en korsning av Blind Guardian och Isole/Candlemass. Magiskt. Bröder till en bekant som kom och snackade med oss visade det sig. Ett band jag tveklöst ska kolla upp.
Spelningarna var väldigt korta och när vi stod och snackade en bit ifrån scenen gled de lite in i varandra. Men man konstaterade att: fan va dessa låter thrash, fan va dessa låter At The Gates etc. De allra flesta var som sagt från Lund-Malmö-trakten. Men vissa var riktigt långväga. Typ Växjö... Samtliga band var väldigt talangfulla och i regel väldigt unga.
Väl hemma fortsatte vi med öl och hårdrock i soffan. DVD:er med Scorpions och Dio. Som traditionen bjuder. På söndagen dansade råttorna på bordet. Bokstavligen. Och bajsade. Jessicas (namnet på både ägarinnan och Mamma Råtta) jättesöta familj ökenråttor. Lyckligtvis efter att vi mumsat i oss Linns supersmaskiga tacopaj. Jag var övertygad om att helgen skulle bli dödtråkig ensam hemma i soffan. Men så blev det lyckligtvis inte. Lund for till Lund. Och avnjöt ett riktigt Kulturkalas!
Kolla upp samtliga artister på Kulturkalaset! Ni får inte stryk annars, men ni går miste om en hel del! Jag länkar programmet!
In the night you´re the song and the singer
You can choose what the band´s gonna play
Write the words under cover of moonlight, oh
Make some magic with the things that you say
Together we can kill the day
(RJD)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar