Igår besökte vi pappa Kalles minneslund i Nosaby. Det var fint. Och senare på kvällen öppnade jag broder Daniels vackra fotobok om pappa. Att vi är släkt går inte att ta miste på!
Nu tittar jag på Dokument inifrån: Vi gav dom vår pappa.
"Cheferna på Sveriges största äldreomsorgsföretag lovade att sjuksköterskorna skulle vara på plats bland de gamla och sjuka. Men alltihop var en bluff. Vad händer med de mest hjälplösa när cheferna lockas av bonusar och aktieoptioner?"
Jag är glad att pappa fick uppleva sina sista sjukdomsdagar i hemmet. Dygnet runt-omhändertagen av både sambo och barn. Och seriös offentlig vård. I enlighet med hans vilja fick t.o.m. sjukvårdarna en tanke i dödsrunan:
"Ett varmt tack till personalen på KVH och Hemtjänsten samt till doktor Eva-Lena Andersson för god och kärleksfull omvårdnad."
Att jag blir ganska tårögd av programmet nu har flera skäl.
Hoppas du har det bra i din minneslund, Kalle Lundh!
2 kommentarer:
Fantastiskt vad porträttlika ni är, du och din far:)
De som gått före har det säkert bra och betydligt färre bekymmer än i jordelivet. Kram <3
Ingen miste där! Har hänt att folk tagit miste på oss! Kalle Lund har det säkert bra i sin lund! Kram!
Skicka en kommentar