Jakten på indiskt nonsens

Jag satt framför TV:n och käkade middag ikväll. Som vanligt. Det blev basmatiris (bra bas-mat, hoho) och sås med röda linser som grund. Indiskt värre. På "Babel" blev Salman Rushdie intervjuad i USA om sin nya bok som utspelar sig på 1500-talet i både Indien och Florens. Så olika världar, men ändå så lika i tankarna, tycks den handla om. Jag ska erkänna att jag bara läst "Satansverserna" av Rushdie. Och den älskade jag. Den typen av sagoberättande är något vi i Sverige inte är bortskämda med. Om vi inte läser Selma Lagerlöf som var en mästarinna till berättande sagotant. Även när hon skrev "Gösta Berglings saga" som ung. Jag ska snart återuppta genomplöjandet av Lagerlöfs böcker (avverkade "Nils Holgerssons underbara resa" och "Jerusalem" nyligen, appropå underbart berättande), men även ge mig på Rushdie (läsa, inte döda).

Rushdie sa flera riktigt vettiga saker i intervjun. Typ att han ville slå folk utan humor på käften. Han menade att människor som läser hans böcker reservationslöst upptäcker att de faktiskt är roliga. De kom in på Arga-Tollan Khomeinis fatwa över honom. Dödsdomen. Jag fattar mig inte på den typen av islamister. Satans mördare. Varför inte en sån fatwa som man själv kastar över vissa: "Du har spelat ut dig totalt i mina ögon, för mig är du död. Piss off! (Rush or die, höhö!)"?

Rushdie nämnde vidare att han inte kunde med "andliga" personer. Alltså såna som vid en middag själva vill framhäva att de "faktiskt" är "andliga". Detta tyckte han enbart handlade om lättja. Verkligt andliga personer behöver inte påtala det. Han kom in på vår tids indiska influenser i väst. Han förkastade "guru-industrin". Och "the quest för nonsens", vilket jag tyckte var ett underbart uttryck.

Jag skrev denna bloggen nu. Annars hade jag två alternativ:

* Att börja på Hermann Hesses Buddha-roman "Siddharta" (som i original har underrubriken "Eine Indische Dichtung").

* Att kolla på "Slumdog Millionaire" om en slumkille från Bombay som deltar i den indiska TV-versionen av "Vem vill bli miljonär".

Indien kryper närmare! Världens mest folkrika nation! Fråga statsminister Reinfeld! Aftonbladets ledare skriver:" Fredrik Reinfeldt kom just hem från Indien med ännu ett dysterbesked. Premiärminister Manmohan Singh vill inte gå med på några bindande löften. Indien prioriterar tillväxt för att bekämpa fattigdomen. Där vill man inte begränsa utsläppen bara för att väst­världen förstört klimatet."

Nu ska jag sova. Jag funderar över om jag ska göra en nässköljning först med min yogiska kanna med sin indiska mandala (vad de nu heter i Indien igen)? Äh, jag gaddar borstarna snabbt och slänger mig på mitt sköna glidlakan! Inte nån jävla shakti-fakirmatta här inte! Itma-hoa-hoa!


Fan! Såg på biblan att de har Zac O´Yeahs "Tandooriälgen" som ljudbok! Måste lånas snarast!