Leslie - död men lycklig!

‎Children of the night ... what a mess they make!

Precis alla har gett sig fanken på att fara hädan detta år. Även gamla vithåriga gubbar som Martin Ljung och Leslie Nielsen. Äkta gammeldags gentlemän är bristvara idag. Finns det någon kvar alls?

Jag kommer alltid att förknippa Leslie med farsartad humor. B-humor. I positiv bemärkelse. Enkelt och folkligt. Rentav simpelt. Som man bara gapskrattar åt. Parodier. Anti-pretto. Första jag minns torde vara Titta vi flyger. Den nakna pistolen såg jag på bio och garvade högt.

Jag slängde på min Dracula - död men lycklig-DVD nu ikväll. Mel Brooks sjukt roliga Dracula-parodi från 1995. Som faktiskt lyckats fånga den gotiska känslan på ett fantastiskt sätt. Där van Helsing spelas av Mel Brooks själv och Leslie gör greve Dracula på ett mästerligt sätt (Christopher Lee biter i gräset i jämförelse). Jag minns att filmen fick en etta i betyg av kvällstidningarnas TV-bilagor på 90-talet. Medan Roman Polańskis klassiska och dödstråkiga (!) Vampyrernas natt från 1967 fick en femma. Kultursnobbism kommer förhoppningsvis aldrig att bli min grej!

Sleep well, Master!