måndag 18 juli 2011

Blåklockan klämtar för dig (Where the wild blåklockor grow)


















Så blev det äntligen tid till en liten eftermiddags/kvällspromenad hemma på Näsby fält igen. Solen stack i ögonen och myggen i skinnet. Nu grönskar det. Verkligen. Och både fjärilarna och humlorna flaxar omkring. Det enda jag saknat här ute är hallon. Björnbär finns här multum när högsommaren börjar höstas. Men mitt ute i djungeln fann jag det plötsligt idag: Det röda guldet! Tryckte i mig hela näven på en gång! Nu har jag allt jag kan begära på mitt smultronställe... utom smultron. Nåväl, det är mitt Kungarike och min fantasy-skog där jag går omkring och härskar bland växter och djur som värsta Tom Bombadill!

Falconers nya svenskspråkiga och folkviseinspirerade Armod regerade perfekt i lurarna. Fast jag kände mig förmögen. Trots att jag nyss fått chockräkningar från CSN. Annars hade jag lyssnat på Therion hela dagen. De magiska bilderna skvallrar kanske om att jag låtit mig hjärntvättas av gotiskt skogsromantiska Dragon Rouge-psalmer?

Jag satt vid ett stenblock som Ett gammalt bergatroll! Jag dog Den romantiska skogsdöden bland blåklockorna!

Så har man blivit en gammal skäggig gubbe som lurar omkring i naturen och fotar sniglar, svampar och stenar. Ingen fräck ungdom som vill hänga i stan. Och inte mig emot. Jag är mer skogsmulle och snusmumrik än metrosexuell mes.

♥ Men ändå! Tänk att man kan bli så lycklig av lite sol, skog, ängar, grönska och hallon! ♥

2 kommentarer:

Anonym sa...

Är det Hans Scheike? Nej! Är det Alexander Bard? Nej! Är det Kalle Lund? Nej, det är Kalle Lund d.y.!

Caligula sa...

Haha, samma röda skägg! Annars har jag fått gott om både Scheike- och Bard-liknelser! Scheike, rattle & roll! :-P