Det berättas att Ludvig XIV av Frankrike alltid åt flera gånger av varje rätt. Ändå blev han aldrig fet. Vilket var knepet? Kan det ha varit Lilla kuvertet?
Här fick Solkungen äta i lugn och ro i sin ensamhet. Enbart hovpersonerna fick stå och titta på. Kungens bror fick vara med och räcka honom bordsbesticken. Överste munskänk och provsmakare fick självfallet första sörplingen och tuggan. Och violinisterna spela. En våt servett serverades för Ludvig att tvätta händerna med.
Det inleddes med 2 soppor: först på fasan, sedan på duvungar. Ludvig menade att: "Med den första skeden soppa kommer aptiten" (= sant).
Efter detta serverades först köttpastej följd av unghöna späckad med tryffel.
Självfallet behöver maten sköljas ner med dryck. Ur kristallkaraffer serverades bordsvatten och burgundervin av alla de slag.
Det hela avslutades med en stor stek. Som Ludvig kunde äta sig mätt och belåten på.
Håhå, jaja! Nu kan man tänka sig att lilla Ludde skulle finna det underbart att få lägga sig och sussa på maten? Måhända kom hovmännen bärande på hans kudde?
Men han lyckades äta sig mätt och belåten utan att bli fet. Å andra sidan älskade han friskluft, jakt och promenader.
Själv fick jag denna söndag nöja mig med att tröstäta spaghetti med korvsås på chorizo och bratwurst med isvatten i min absoluta ensamhet. Är det märkligt att jag själv börjar få besvärande mage?
Nej, Lilla Kuvertet a la Solkungen låter mer hälsosamt. Och denna anspråkslösa enkla lilla måltid ska väl även en fattig arbetslös socialist kunna begära?
En friluftspromenad på fältet får det nog bli ändå. Efter en mugg svart starkt kaffe till. Eller två....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar