En regnig arbetsdag flyttade mig från växter och djur till hundra år gamla böcker i arbetarebiblioteksmuseet. Idag fastnade jag med skägget i två verk i hylla D (Psykologi & Filosofi): S. Almquists Själslivet (1909) och Poul Bjerres Hur själen läker och hur livets fullhet nås (1936). Titlar som förpliktigar! Jag börjar med förstnämnda. Och Tema Lycka:
"För ett lyckligt liv - enligt levnadsregeln: man har inte roligare än man gör sig - gäller det att, som barnet, verkligen njuta av de tillfällen livet erbjuder till njutning; livet skulle, även i mycket tarvlig gestalt, ha mycken glädje att giva oss, blott vi gitte njuta vad som bjudes och ej hade pretantioner på sådant, som vårt livsläge utestänger oss från.
All njutning beros i första rummet på förmågan att njuta, i långt mindre grad på mängden och beskaffenheten av njutningsmedlen - en självklar sak men som mycket lite beaktas."
Min kusin Ann kommenterade mig på Facebook i veckan: "Du njuter ju varje dag, Martin! ♥"
Jag svarade: "Kära kusin! Jag njuter varje sekund! ♥"
En liten överdrift kanske. Almquist menar att njutning tröttar ut hjärnan på samma sätt som arbete tröttar ut kroppen. Han gör en åtskillnad på njutningslivet och arbetslivet:
"Ty då livsbehovet av glädje ska fyllas endast genom njutningsliv, inträder snart övermättnad och därmed oförmåga att njuta; och ett liv utan glädje förlorar allt värde. Det återstår endast att genom ruset - av sprit, opium, erotik, spel - vinna glömska av det verkliga och illusion av ett värdefullare liv. Livsledan fulländar sig i självmordet."
Jag tror själv att champagnen kan smaka surt efter ett tag. Och gåslevern bittert.
"Verklig livslycka måste således alltid grundas på ett arbetsliv för personliga intressen. Men gott är också att kunna fullt ut njuta av vad livet bjuder av tillfällen till glädje i form av förströelser från arbetet, då den oundvikliga tröttheten inställer sig. Ett `gott humör´ som har vaken blick för allt det goda livet bjuder i arbets- och njutningsliv, är en ovärderlig hjälp till ett lyckligt liv, både för en själv och för andra"
Det räcker att se till mig själv för att jag ska övertygas om betydelsen av "ett arbetsliv för personliga intressen". Bara det att jag har kunnat sitta och skriva ner detta på jobbet idag...! Och alla vet väl att ett "gott humör" smittar av sig?!
Varför är vi då inte lyckliga idag (A.D. 1909)? Almquist menar:
"Stadslivets fattigdom på livsglädje beror dels på den tröttande enformighet arbetslivet där i allmänhet måste antaga, dels på saknaden av samliv med naturen samt på de otillfredsställande former som livet med människorna där måste antaga: individen saknar å ena sidan det utrymme och den frihet hans trevnad kräver, å andra sidan är han på ett för den mänskliga solidaritetskänslan onaturligt sätt isolerad från sina närmaste grannar, från andra samhällsklasser o.s.v. - `i stenhus får man ett hjärta av sten´, säger den ryske bonden. Värst lider av all denna onatur det uppväxande släktet, särskilt underklassens."
Så klart. Man blir bara människa i gemenskap och solidaritet med andra. Att känna tillhörighet. Att inte abrupt slitas loss från den symbios och samhörighet med naturen som i miljoner år format oss till de människor vi är idag.
Almquist fortsätter att utveckla (o)förutsättningarna för de unga stadsborna:
"Livets större mångfald gör dem livligare, men detta är i själva verket ett svaghetstecken. Det är stadslivets överhandtagande inflytande på hela nutidens kulturliv, som givit detta den prägel av livlighet på bekostnad av sund kraft, som kallas feminism (förkvinnligande)."
Det är intressant att se hur ord och uttryck som feminism ändrar betydelse med tiden. Och det är verkligen inte utan att sistnämnda citat får mig att tänka på South Park-avsnittet jag såg innan jag gick och la mig igår kväll: då alla män i den lilla staden i amerikanska Mellanvästern över en natt blev fåfänga, ytliga och fjolligt osäkra metrosexuella!
Sist men inte minst är det intressant, och olyckligt, att vi trots detta hundra år gamla recept på Lycka inte lärt oss att bli botade från Olycka. Manisk konsumtion och "lyckopiller" är kanske mer lönsamt för Marknaden. Men ett opium för Människan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar