Live in Midgård. Naturpromenader är perfekt när man har Therion i lurarna. Inte bara för att det är mer Dragon Rouge. Man sjunger dessutom med i väldigt höga stötvisa toner. Vilket är pinsamt på bussen eller Domus. Lepaca Kliffoth!
Visst kan man njuta av fågelsången på fältet istället. Allt från smattrande hackspettar till spöklika sjöfåglar. Det står t.o.m. på skyltarna att vid säsong kan fågelsången "vara öronbedövande". Fast ibland vill jag drilla själv! Det var inte mycket fågelsång denna soliga högsommarkväll. Några kossor råmade slött från gräset. Fast lite drillande kvitter och tutande sjöfåglar blev det förstås där jag satt och dåsade i solen vid sjön. Skönt!
Jag kände hur kundalinin steg i kroppen som säven i träden där jag vandrade och utstötte min metalliska operasång. Jag hittade enstaka pyttesmå hallon och björnbär att småmumsa på. Och jag fick en ny kompis ute på fältet. En stor och vacker räv. Tyvärr blev den bortskrämd av joggare. Men joggare är också djur och har samma rätt att leva som rävarna.
Jag fick definitivt mersmak. Frågan är om jag ska traska ut där igen om några timmar och även beskåda soluppgången? Å andra sidan kom spöregnet just när jag kom hem efter en strålande solig afton med en vacker solnedgång över Näsby fält. Mitt eget Eden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar