En liten familjär dag denna onsdag. Jag inledde med att följa med syrran Sara till pappa Kalle och sambon Clary. Faster Eva var redan på plats. Farsgubben var trött och jag matade honom med nyponsoppa och en banan. Han får inte prata så mycket, men det är ju inte det viktigaste. Vi fanns hos honom. Och hos Clary som kämpar både med honom och med tårarna. En beundransvärd kämpainsats. Vi fikade i köket och jag matade mig själv med små ihoppillade "rullader" av pålägget till frallorna: ost, skinka och mögelost. Med en liten tandpetare genom. Delikat. Clary minns såklart sin barndom som statarunge och föräldrarnas ord om att "inte bara äta sovlet". Jag är själv präglad av samma förmaningar: -"Du kan inte bara äta det godaste!" Men nu kan jag!
Jag fick skjuts till apoteket av Sara och fick träffa dottern Emmie som nyss kommit från första dagen på omvårdnadsprogrammet här ute på Näsby. Hon tyckte inte bara att det gått bra. Det var t.o.m. "skitroligt". Så nu blir även hon Näsby-bo. Dubbelt Grattis! Jag hann även snabbhälsa på lille Lucas som var helt vaken för första gången jag sett honom tror jag!
Snart bär det åter till Olofström till mamma Lena och hennes gubbe Helge. Där jag dessutom får träffa broder Daniel. Vilket inte sker särskilt ofta då han är bosatt långt uppe i Lappmarken (Umedalen i Umeå)!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar