onsdag 14 oktober 2009
OTRoligt bra!!!!!
Over The Rainbow var en makalös upplevelse! Man stod en halv meter framför Joe Lynn Turners tajta skinnbrallor i två timmar och kunde inte låta bli att konstatera att hans pung är större än den näpna stjärten. (Kolla själv på bilderna!) Men nu är ju inte jag en sån som kommenterar sånt. Men hans scennärvaro! Jävlar! Visserligen stod han med rejäla groggar i handen han inte hade en eller flera mikrofoner i, men han ägde showen. Tydligen har han fått kritik för att han inte kan ta samma höga toner som förr, men vem kan begära att han ska låta som på 80-talet? Jag är t.o.m. nöjd med hans sånginsats under Dio-låtarna. Trots sin signifikanta lena röst lyckades han få in dramatiken i låtar som "Stargazer" och "Gates of Babylon"; två av världens bästa låtar genom tiderna!
De stora positiva överraskningarna för mig var att de körde just "Gates of Babylon", första extranumret, och den allra allra första låten jag hörde med Rainbow för 26 år sedan: snyftfina "Can´t let you go"! Jag är helnöjd med representationen från Dio-eran; bortsedd från de nämnda även "måsten" som "Kill the king", "Man on the silver mountain", "Long live rock´n roll" och inledande "Tarot woman".
"Death Alley driver", "Eyes of the world" och "Ariel" (två låtar med riktigt mysigt sound!), "Can’t happen here", "Jealous lover", "Since you been gone" (som självfallet fick folk att rusa fram till scenen efter ett par timmar, suck), "I surrender", "All night long", "Wolf to the moon"..... Har jag glömt nån? Avslutade de med sistnämda låt? Jag hade i vilket fall den i skallen flera timmar efter konserten! Och jag vet att det kom en låt efter "Since you been gång"...
Det var riktigt rockigt, och den intima känslan längst fram vid scenen (syftar inte på Turners underliv!) bidrog till stämningen! Keyboard och gitarr gav, det skulle ju vara fan annars med det bandet, ett härligt groovy sound! Det var svårt att inte försöka titta efter likheter mellan Jürgen Blackmore på gitarr och pappa Ritchie!
Detta var första gången i hela mitt liv som jag försökt ta konsertbilder! Och det var bara en kass mobilkamera! Det är skitsvårt att få det bra med tanke på strålkastarna! Och Joe Lynn Turner, kvällens primadonna, är ju en Spotlight kid!!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar