"Och under Sions kalla stjärna såg jag småflickor som fallit,
med blodrosor på blusarna där kulorna trängt in.
Under Sions kalla stjärna såg jag samma blanka terror
som jag minns den från Warszawa och Berlin."
(Björn Afzelius)
Jag började på Björn Cederbergs "Kamrat spion - om Sverige i Stasiarkiven" ikväll. I mina ögon är Berlin Europas huvudstad. Historien. Undergroundscenen. En schizofren stad, som Cederberg skriver. Alla säger att de har svårt att fatta att den för drygt 20 år sen delades av en mur där folk blev skjutna till döds enbart för att de ville fly över till nästa kvarter. Jag fattar det inte själv, besökte Berlin först fem år efter att muren fallit.
De senaste veckorna har det rapporterats i notiser om folk som försökt fly över "skyddsmuren" som delar Israel och de ockuperade palestinska områdena. Och skjutits. Palestinier som försökt ta sig ut från Gaza för att försöka skaffa jobb. Och skjutits. För ett drygt år sen eskalerade den israeliska terrorn över Gaza. Det var inget krig utan en bestialisk våldtäkt. En mordisk och sadistisk våldtäkt på barn. Gaza är idag blockerat av Israel. Ingen stryplek. Ett mordförsök. Ser omvärlden bara på är den medskyldig. Som tur är finns det människor med hjärta och kurage. Som Ship to Gaza. Situationen i Gaza är värre än Berlin under DDR-diktaturen. Den påminner mer om Warszawa-ghettot under den nazistiska ockupationen. Om man ska hänvisa till Afzelius låt ovan.
Låt "Skyddsmuren" möta samma öde som Berlinmuren! Men låt det inte gå lika lång tid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar