Jesus! I natt myste jag med Jonas Gardell!

Japp, jag och Jonas myste fram till det dagades! Inte fysiskt, måste jag mark-era, men själsligt. Jag satt och lyssnade på hans "Om Jesus" som talbok.

Författaruppläsningar har i regel en dimension som tryckta böcker inte har, nämligen den autentiska känslan och tonen i det som skrivs. När Gardell närmast kommer i affekt när har berättar om obetydliga notiser om hur bögar mördats och tjejer blitt brända och misshandlade i könet, filmade med mobiltelefoner, samtidigt som det är ett värdsomskakande rabalder om Muhammed-karikatyrerna brister han ut i ett: "ÅÅÅÅÅHH..... detta DALTANDE!!! .... Min Gud är de homosexuellas Gud! Kvinnornas Gud! De mobbades Gud! ... Jag förklarar krig mot den andre Guden!" (Obs! Detta handlar inte om den muslimska Guden, jag citerar direkt ur minnet och det utgör inga korrekta citat. Det handlar om den repressiva, fördomsfullt intoleranta, hatiska och förtryckande Guden, den Gud som Gardell är allt för van vid hos de homofoba kristna inom inte minst frikyrkan som så ofta spottat sitt gift på honom.)

Detta är den fjärde "biografin" över Jesus jag gett mig på under ett drygt år. Den första var Roger Viklunds "Den Jesus som aldrig funnits". Viklund försöker ambitiöst slå hål på myten om den historiska Jesus. Det samtida källmaterialet är enligt honom allt för bristande och Jesus-berättelserna är motsägelsefulla och fungerar mest som ett försök att uppfylla Gamla testamentets profetior. (Själv har Viklund en gnostisk tro och föredrar "Kristus" som en "gudomlig gnista" som esoteriskt kan uppfylla människan genom insikt, förståelse och reinkarnation. Han är alltså ingen ateistisk Richard Dawkins.) Även Gardell betonar med rikliga exempel hur splittrad bilden av Jesus är i Bibeln och hur denne uppfyller gammaltestamentliga profetior. Liksom i "Om Gud" visar Gardell på olika sidor och framställningar av Gud och Jesus: ibland själva idealet av ren godhet, kärlek och förståelse, ibland raka motsatsen.

Den andra boken jag läste var Lena Einhorns "Vad hände på vägen till Damaskus". Där framkastar hon idén om att Paulus kanske egentligen var Jesus. Gardell visar däremot inga större sympatier för Paulus. Enligt honom bryr sig Paulus inte ens om Jesus, som inte ens nämner något om Jesu liv eller lära, utan vill främst på ett strängt sätt bygga upp den kristna rörelsen.

Den tredje boken jag satte tänderna i var Sören Wibecks "Jesus: jude, rebell, gud?" Han i sin tur vill ha den historiske Jesus till en samhällsomstörtare som inte var rädd för att ryta till. Gardell tittar efter den tidens förhållanden och vill ha sin dåtida Jesus från Nasaret till en satt, tandlös halvgubbe (de flesta nådde aldrig upp till 30 års ålder) som pratade en lantlig, och i förnäma kretsar kanske löjeväckande, dialekt. Han var uppväxt utan "riktiga" föräldrar och därmed stigmatiserad och utanför i samhället. Ett mobbingbarn som först kanske drömde om att ge igen, sen om en gemenskap där människor tar hand om varandra.

Den Jesus som Gardell, uppvuxen i en frikyrkomiljö och fortfarande troende och i behov av sin barnatros frälsare, är den som åt sin måltid med syndare. Med tullindrivare och horor. De bespottade, det palestinska samhällets paria. Ty de som behövde honom var ju inte de redan rättrogna. Det var syndarna.

"Om Jesus" är inget vetenskapligt akademiskt arbete. Det är inte heller enbart personliga religiösa betraktelser. Det är något mittemellan: intressanta källkritiska, historiska och teologiska reflektioner, men framför allt ett sökande efter och ett bekännande till den förlåtande Jesus som sket i samhällets fördomar och bjöd in alla behövande till sin måltid.

En natt med Jonas Gardell kan vara riktigt fin och mysig! T.o.m. med Jesus oljeinsmorda fötter i knäet! Läs! Lyssna! Mys!

Postmetalcirkeln är sluten!

Haha! Efter att ha sett Cult of Luna (x 2), Amenra och Neurosis i sommar har man bara väntat på att Isis ska komma och komplettera det hela! Och nu kommer de till KB i Malmö i sommar! Postmetalcirkeln är sluten!

Hämtade min Candlemass-biljett idag! Skönt att ha en konsertbiljett på köksfläkten igen, känns naket annars! Har lyssnat på Angel Witch hela dan och insett vilket underbart band det är! Tung klassisk NWOBHM! Som en korsning av Diamond Head och Black Sabbath! Angel Witch - Trouble - Candlemass kommer att bli oförglämligt! Flera trevliga vänner ska dit också vilket knappast gör saken sämre! Trots att jag inte lär ha råd med nån öl! ;-9

Söndags-TV

Jag känner mig förkyld och seg, då är det tacksamt att kunna softa framför TV:n. Och småmysa med grillad korv, råstekt potatis, glass med björnbär, kaffe och choklad.

Sista avsnittet av "Hedebyborna", bland det bästa SVT producerat. Jag måste få tag på en video så jag kan kolla på serien på raken igen. Jag har den och en massa andra bra serier och filmer inspelade på videoband, men min nuvarande video käkar upp banden...

"Agenda" hade excellensen Reinfeld som gäst. Han hade svårt att kommentera faktum att Sveriges industriarbetare har 20% arbetslöshet. Eller att Afganistan har nya lagar som tvingar kvinnor till sex och äktenskap. En serie om människans ursprung var väldigt intressant (liksom ämnet i sig). Alla är vi från Afrika, de som vandrade ut var kanske bara några hundra men det är deras "gren" vi europeer och andra icke-afrikaner härstammar från. Människan kan inte springa ikapp en antilop, men i och med att vi tappat pälsen och våra svettkörtlar gör att vi kan kyla ner oss gör att vi kan köra utmattningstaktiken. Bytesdjuren måste förr eller senare stanna till och flåsa för att kyla ner sig, och då kan vi ta dem. Evolutionen har gjort oss till utmärkta jägare, vad veggisarna än säger om vår "verkliga natur"! Det är skitcoolt att olika sydafrikanska folk har besläktat "klickspråk" trots att de inte haft kontakt på 100.000 år!

Kunskapskanalen visade en film om Allan Edwall, en av våra allra största skådisar och vissångare. Det var intressant att se hur hans barndom i ett litet brukssamhälle i Värmland präglat honom. Storsjön, skogarna och fjällen, bruket och arbetarrörelsen, folkbiblioteket, pappa kommunisten... allt stöpte honom som både artist och "samhällsvarelse". Och den folkmusikaliska auran. Trots att han blev "riktig" stockholmare sen! Jag måste börja sluka hans produktioner! Astrid Lindgren-serier som visor! Även där har jag en massa inspelat på video som jag inte kommer åt....! Merde!

+ LÖRDAG -

+ Sommaren som vägrar ge sig! Solbad på balkongen!

+ Åsa Linderborg och Aftonbladets kulturredaktion!

+ Alla mina vänner! Ingen nämnd, ingen glömd!

+ Gammal tidlös punk på vinyl!


- Svenska Dagbladet

- Att getingarna börjat komma...

- Skitsnackare som fjäskar för en och "älskar" en men som bara vill göra sig märkvärdiga på sina offers bekostnad

Universella värden

Självfallet måste man anpassa kartan efter verkligheten om verkligheten inte stämmer överens med kartan. Man måste vara realistisk. Pragmatisk. Det blir sällan riktigt som man tänkt sig.

Men ändå. Jag antar att det är lätt att vara liberal. Då kan man vara fanatisk fundamentalist beträffande "västerländska värderingar" och ha kli i fingrarna efter att bomba Muhammeds barn tillbaka till stenåldern i "framåtskridandets" namn. I "framåtskridandets" namn kan man som stalinist skriva i Proletären om "de nya talibanerna", tidigare talibanministrar som inte längre slår ihjäl de som lyssnar på musik och tillåter flickor att utbilda sig. Tills talibanerna åter tar makten...

Vad är det för mening med att ha värderingar om man är rädd för att stå för dem? Rädd för att framstå som "västerländsk kulturimperialist" för att man tycker att kulturellt efterblivna barbarer förtrycker kvinnor och barn genom att könsstympa och stena dem?

Iran hänger bögar som blitt utvisade från Sverige. "Ååååh", förfasas liberalerna, "kan vi inte få bomba dem nu och göra parkering av hela Perserriket?" Antingen är liberalerna sadistiska psykopater eller är de så naivt godtrogna att de verkligen tror att övergrepp skapar samtycke. Att våldtäkt är bästa sättet att vinna sin ömt hatades hjärta.

Men vad gör den "revolutionära" vänstern? De är noga med att kritisera patriarkala och odemokratiska fenomen på hemmaplan, men där det sker i en skala upphöjt med några miljarder är det OK om det är "fiendens fiende". På den gamla goda tiden kunde man heja på de goda mot de onda. FNL och de andra befrielserörelserna i Tredje Världen. Nu finns det inga socialistiska alternativ i den antiimperialistiska kampen. Men förtryckta folk tar till det klassiska marxistiska opiet: religionen. Då stöder stalinisterna Hamas, Hizbollah och t.o.m. talibanerna. Att gamla frihetshjältar som Mugabe korrumperas blundar man för.

Man måste kunna vara kritisk och sansad i sina världspolitiska analyser. Hålla i sär saker. För att rättfärdiga övergrepp krävs svepskäl. Lögner som är så pass genomskinliga att ett barn genomskådar dem. Man har ju hört dem förr. "Vi är där och krigar (läs: massakrerar, det finns inga "riktiga" krig längre) för att ... det ... eller var det det...?"

Vänsterns analys av imperialismen är riktig. Storbolagen har ekonomiska intressen world wide och deras regeringar hänger på. Dessutom är det inte fel med världsdominans om man kan.

Men innebär det att all "antiimperialistisk" kamp är värd att stöda? Jag tycker att det är ett jävla översitteri från den delen av den västerländska vänstern. "Vi är bäst här i väst!" Vad vill dessa "antiimperialister"? De är vänster och vill ha utökad demokrati och frihet för förtryckta människor. Kvinnor som män. Varför då inte betona det och ta avstånd från de motståndsgrupper som står för motsatsen? "Det är upp till varje folk att själva välja sin väg". Pluttinutt! Men låt gå! Och då ska ni fan inte lägga er i och ta ställning!

Har man värderingar ska man jävlar i mig aldrig rucka på dem! Där är jag fanatisk fundamentalist!

Sådana äro judarne... Skitsnackets Vises Protokoll

Judarna är lismande individer som försöker linda civiliserade människor kring fingrarna för sina egna intressens skull. De vill kväsa all kritik om sin egen blodiga framfart. De har alla ett mål: att beslagta andra folks mark för att kolonialisera. Sedan vill de expandera tills de nått kring hela Medelhavet och kan lägga hela Asien, Europa och Afrika under sig. Och Amerika och Oceanien. De har enklaver på miljontals judar i USA och Europa som driver dessa länders regeringar till eftergifter för egna storjudiska drömmen om världsherravälde. De menar sig ha rätt att slå sönder erövrade samhällen och mörda deras kvinnor och barn. För att det är synd om dem själva...

Är det jag som säger detta? SJÄLVFALLET INTE!!! Vilka är det som sprider denna typen av antisemitisk pest anno 2009? Det är de politiska sionisterna i Israels högerextrema regering och deras "liberala" svenska svansar! Som Gunnar Hökmark och största delen av krigshetsarna i Folkpartiet!

Alla som sätter likhetstecken mellan Israel och "judarna" är obildade. De som sätter likhetstecken mellan sionismen och "judarna" är obildade på ett farligt sätt. Alla som sätter likhetstecken mellan antisemitism och kritik mot Israel och/eller sionismen som ideologi är direkt livsfarliga!

Israel är ingen "judisk" stat! Palestinier, druser o.s.v. utgör en stor del av medborgarna. Att sen "idén" om att skapa en rasistisk stat byggd på "judiskt" blod blivit realitet är en annan sak.

"Hösten 1918 lågo Tyskland uti ruiner. Versailles-`freden´ sög ut det lidande tyska folket ekonomiskt och de blevo ringaktade av herrefolken överallt. Då föddes åter idén om ett Stor-Tyskland! Ett Tredje Rike! Där tyskarne icke längre skulle behöva skämmas utan känna sig stolta över sitt blod. Deras Rike skulle innefatta deras stora historiska Tysk-Romerska Rike och Tyska Orden från medeltiden. Inkräktarne på dessa områden skulle fördrivas eller förintas. Rättvisa skulle skipas!"

Jag mår själv illa av jämförelsen! Både å "judarnas" och "tyskarnas" vägnar! Men det är inte mina analogier utan dagens Israel-fanatikers!


Det finns inget sånt som "judar"! Robotar med samma framtvingade vilja till övergrepp i Mellanöstern för att inte vara "självhatande judar" (är inte det skällsordet antisemitisk om något?)! Det finns inget sånt som "palestinier"! Kanske Mellanösterns, med de flesta spridda över resten av världen, mest religiöst skiftande folk! Det finns inget sånt som "tyskar"!

Men det finns sånt som sionister! Det finns sånt som islamister! Det finns sånt som talibaner! Det finns sånt som kristna högern! Det finns sånt som kallar sig liberalt eller socialistiskt och fast fanatiskt fastslagna fabricerade fabuleringar innesluter en massa äckel som förpestar allt anständigt!

B-band al dente

Femte Malmöfestivalboken

Jag hade legat och läst länge och dämed sov jag länge. Dessutom sover jag som en stock hos andra! Johan väckte mig vid hyfsat sen middag, vilket var lika bäst! Solen sken över Malmö och vi spankulerade lite på Gustav Adolf och till Folkets Park där "hårdrockkvällen" skulle vara. Johan köpte varsin Arboga majsöl till oss på bolaget som vi drygade på! =P

B-banden

"B-banden" handlar här om Bonafide och Bullet. "Det har självfallet dubbel betydelse, eftersom de bägge börjar med B" tänker ni. Näää, det är bara därför jag skriver inom citationstecken. För det handlar enbart om b-band. Bonafide består av begåvade Malmö-musiker, men deras försök att imitera Bon Scott-AC/DC är pinsamma. Bullet brukar jag kalla "Bullshit" och är Svea Rikes utan tvekan mest överskattade hårdrockband. Jag kan inte fatta att de slagit igenom som de gjort i år. Jag såg dem för ett par - tre år sen på hemmaplan i Växjö Folkets Park som förband till U.D.O.. Bullet hade följt med U.D.O. på turné. Med sina nitarmband och vita Flying-V-gitarrer. Försökte låta och verka 1983. Men är helt talanglösa i låtskrivandet. Det tyckte jag då och det tycker jag nu.

Men i år hamnade de på plats sju eller nåt med sin nya platta. De har spelat på varenda jävla festival i sommar och varit förband till AC/DC. Men lika kassa som sist jag hörde dem. Den enda något så när vettiga låten är "Bite the bullet", som skulle kunna vara en Grave Digger-låt från "Heavy metal breakdown" då de krystade allt de kunde för att låta Accept... De visar iaf på att folk törstar efter ett nytt Accept, något som restmedlemmarna försöker få igång idag men aldrig kommer att funka utan Udo...

Bonafide funkade ett par låtar med, sen blev jag tvungen att gå en runda... Deras AC/DC-stölder och wannabe-pinsamheter kräver att man har mer eller mindre däckat. Men det var lite kul när Pontus Snibb, som inte är ett blöjbarn, kom ut till oss precis utanför konsertsalen och körde solo.

Men man träffade några bekanta! Mästerfotografen i lockar, Peter Nobis! Roger från Hässleholm, han med hårdrock som "socialt handikapp" (märk citationstecknen!) med familj; hans tjej har jag träffat varje gång, nu hälsade jag på lilla nytillskottet för första gången! Webmastern på Sweden Rocks message board sneglade mycket på mig men kom aldrig och hälsade... ;-)

The Soundtrack of our lives

Efter två bokstavliga B-band fick jag äntligen en underbart störtskönt fantastisk konsert: Ebbot och de goa gubbarna i The Soundtrack of our Lives! Det psykadeliska flummet i inledande "Babel on" bara fortsatte! Ett par nyare låtar drunknade i de ofta riktigt gamla godingarna! "Second life replay" med sitt "I Killed my self today" fick en nästan med i en ofrivillig musikalisk LSD-tripp där man stod bland fjortistjejer som satt och hällde i sig vin i gräset och gav det hela en riktig Woodstock-känsla!

I år hade nya ledningen för Malmöfestivalen svikit oss som gillar metal. Något som kommer att slå tillbaka på dem. Två B-band och Dead By April... De sistnämnda, radiopop med opassande inslag av "extremmetal-sång", kom inte hälften av publiken in på eftersom de var på ett ställe med för stor tillåten publik. Klantigt. Samma som med Maria McKee fast värre (och sämre).

Festivalkäk

När vi kom tillbaka blev det spagetti (icke al dente! ;-D ) och Johans goda köttfärssås! Och en trea fin-whisky! Sen säng!

Pimadonnornas afton

Fjärde Malmöfestivalboken

Bättre sent än aldrig, om Caligula själv får konstatera! Tisdagen förra veckan bar det av till Malmö igen! Eftersom min bekanting Johan bor nere i Tred... Rikets tredje stad, så fick jag lov att sova över ett par nätter! Jag hade bara råd att åka ner och tillbaka två gånger annars; nu fick jag två dagar extra!

Lena & Orup

Jag åkte ner för att se A Camp, som jag missade på Tivolirock p.g.a. Rockweekend, men tyckte att det skulle vara korkat att missa Lena & Orup ett par timmar innan. Gratis chans ju! Nu får kanske vissa läsare spasmer i ögonbrynen och börjar undra. Men nu är det som så att Lena Philipsson och Orup präglade ens upplevelse av 80-talets andra hälft ganska starkt. Jag har aldrig köpt en skiva med nån av artisterna, men nostalgin går fan inte att ta miste på! Och scenshowen var ytterst proffsig, där man stod längst fram framför scenen på Stortorget med Venom-t-tröja och ryggsäck! Till att börja med var det bara coolt att se framför allt Lena Ph framför sig, en levande sexfantasi man haft i snart ett kvarts sekel! Och tanten ÄR jävligt sexig och spexig ännu i dags dato! De första nya låtarna var fruktansvärt kassa. Men sen brakade nostalgifrossan igång: "Jag blir hellre jagad av vargar" direkt följd av "Dansa i neon" fick 1987 att kännas som förrförra året! När Lena Ph sjöng "Om igen" några meter framför en häpnade man över vilken powersångerska hon faktiskt är! 80% av låtarna, bestående av idel gamla klassiker, fick jag faktiskt en ganska stark behållning av (jag lovar att jag behöll nollpromillegränsen)! Som min kompis Andreas kommenterade mina kommentarer av det hela: "Coolt i sin o-coolhet"! Jag begav mig till Gustav Adolfs Torg för att lyssna på Björn Ranelid, men det var för mycket folk. Jag hann se nån sekund och lyssna nån minut, det räckte. Jag fattade ingenting av hans varvande av engelska och skånska...

A Camp

"Mitt namn är Lena Philipson! Inte Nina Persson!" sjöng kvällens första primadonna som ett lämpligt textbyte. Nina Persson ÄR en primadonna i ordets rätta betydelse! Och inte minst i A Camp! Jag såg Cardigans några gånger på 90-talet, men detta var första gången jag såg A Camp. Dessa, eller rättare sagt fru Persson, har fått kritik för att vara "tråkiga". Både av recensenter av konserten jag kommenterar här och av kompisar som såg dem på Tivolirock (varför skriver jag i plural när det handlar om singular i bägge nämnda fall?).

Löjligt. Går man på A Camp och tror att man ska få Cardigans får man skylla sig själv. I synnerhet om man inte fattar vad A Camp handlar om. Det är känslan av en slags dekadent "spyor på fina mattan av dyrt vin och cigaretter fimpade i kaviar"-romantik. Olycklig kärlek i ett ironiskt skal. En dröm av pigan som läser glamourtidningar och tantsnusk på kammaren. När man stod längst fram och såg Nina viftande på sina armband var det närmast övertydligt! Ett fantastiskt skådespel av primadonnan man hade blicken på 98% av konserten!

"Nu kommer en låt om kolonialism. Att bara ta det man vill ha" sa Nina och de körde igång underbara nya "My America". "Nu får jag välja mitt vapen. Nu kommer en låt om kapitalism" sa Nina och A Camps stora hit, "I can buy you", brakade loss. Vapnet var det minsta munspel jag sett som Nina blåste i. Hon spelade på den minsta triangel jag sett i supermysiga "Chinatown". Och emellanåt i olika låtar spelade hon på den minsta synth jag sett.

Ninas duett och samspel med Niklas Frisk, inklusive pussar och rödvin, passade utmärkt in i showen/konserten. Tryckarballaden "Song for the leftovers" var första extranumret men det som satt kvar i min skalle när jag ensam gick därifrån. Jag var inte ett dugg rocknödig utan undrade om inte A Camp är bättre än Cardigans ändå? Min kärlek till Nina Persson är tveklöst starkare än Jesus!!!!

Festivalkäk

Hemma hos Johan fick jag ett par Billie´s pizzor, ursprungligen från Sweden Rock! Satt inte alls fel! Hans chef tjatade till sig honom mitt i natten; märk väl, Johan är DJ!!!, och det blev en blöt batalj! Själv hade jag hela huset för mig själv! Jag kokade en massa pasta och frossade i mig, surfade lite smått på hans lap-top, läste ett par timmar i min bok och somnade gott i mina egna kvarglömda sängkläder från Malmöfestivalen förra året!

Snutten har skaffat skägg!

Nää, snackar inte om att jag fått tov på snurrebassen! Jag tycker bara att jag varit så elak mot våra folkkära folkvalda ministrar! Sven Otto Littorin, som verkligen ser ut som en goddagspilt i äppelknyckarbyxor med det namnet, har jag döpt till Snutten! Han är ju så söööt! Men nu har han blitt stor farbror och skaffat skägg, lille Snutte-Nutten! Men bara skägg ett par decimeter på hakan! Och då glömmer alla alla miljarder Regeringen vill skänka oss! För Snutten har skaffat skägg! Snart har vi jobb och välfärd igen! Och det ska inte satans skatan Sahlin stjäla från oss!

Nu fallar vi alla på knä framför Snutten! Kanske ingen Skägg-Biff, men vi lever trots allt i Finanskrisens Tidevarv. Pojkar, pojkar, pojkar, här kommer ett hundår till...

Doomdera - Candlemass Guld 3,5

Fick pengar idag, jippi! Inte över existensminimum denna månaden heller; en permanentad massarbetslöshet på socialbidragsgränsen är borgarnas utsökta utnötningstaktik... och en oväntad fyrsiffrig räkning låg och log skadeglatt åt mig från hallgolvet när jag kom hem...

Nåvälan, skam den som ger upp sin värdighet! Jag småfestar lite på Norrlands Guld 3,5; billigaste halvgoda fulölen från Kvantum. "Ramlösadan" svek jag såsom fransoserna svek trikoloren under Vichy-regimen. Och jag skulle svika värdigheten om jag inte tog ett par bier när jag grillade på campingen i veckan. Heder & Ära står över allt!

Jag köpte dock en biljett till Candlemass! Med Trouble och Angel Witch som icke otrevlig bonus! Blir en tung kväll på KB i Malmö! Första gången jag såg dem där var med Destruction, och det var coolt att se Messiah sjunga duett med armen om Schmier! Andra gången på KB var första gången jag såg dem med Rob Lowe på sång och jag blev verkligen impad av hans sångförmåga! Där Messiah tar i ända från tårna, via den rejäla diafragman och ut i de små spretande fingrarna står Lowe rakt upp, vränger ut ögonvitorna och bara ... DOOMDERAR!!!!

Plånboken känns dock som om en supersized Messiah doomdansat sönder den...

Mys-pys i Hästveda

Det var ett par riktigt trevliga dygn uppe hos min väninna på hennes husvagnscamping vid Luhrsjön i Hästveda. Första kvällen grillade vi lite fläskfilé och chorizo jag hade med mig. Hon stod för potatissallad och lite sånt tilltugg. Igår promenerade vi i naturområdena där uppe. Trots att det är Göinge så snackar vi inte början på den mörka småländska granskogen utan underbar blandskog. (Liksom här hemma så har det faktum att det är/har varit militärt område skyddat naturen från skövling av olika bolag. Inte sällan är kapitalismen mer barbarisk än militarismen, och det säger inte lite!) Terrängen är underbart kuperad och verkligen exotisk för en slättskåning bara ett par mil därifrån! Gårdar, hagar med blåklockor och vildhallon, äpplen att knycka... Vi hittade en äng med superfina björnbär och fyllde ett halvt 2-liters glasspaket! Som jag fick med mig hem och ska mumsa till ett 2-liters glasspaket GB:s vaniljglass (rekommenderas!) som jag köpte ikväll!

Strax efter "Björnbärsängen", som vi döpte det till, hittade vi ett undangömt litet badställe i en liten sjö som hade det klaraste vatten jag nånsin sett. Vi badade nakna och det var hur varmt och härligt som helst i solen. Efteråt satt vi näck och käkade vattenmelon.

På kvällen stack vi upp till en klippa (ett livsfarligt stup!) vid Luhrsjön och gjorde upp en lägereld. Inget kol och skit utan en riktig brasa med ved, grenar och kvistar. Sånt sysslade jag och mina gamla polare med på 90-talet och jag har verkligen saknat det. Att sitta och blåsa på glöderna så att det det slår upp flammor är en... DRAKONISK känsla! Vi satt flera timmar och höll elden vid liv, grillade korv och bara njöt av stundens mysighet. Vi fick in "Lugna Favoriter" på den lilla radion vi hade med, och t.o.m. den kanalen bidrog till den mysiga stämningen (och det VAR faktiskt vissa riktigt bra ballader).

Idag hjälpte jag till att packa ihop i husvagnen och fälla ihop förtältet. Det tog några timmar men var kul att hjälpa till. Och jag blev bjuden på en pizza och en starkcider på en uteservering på en pizzeria i Hästveda som tack för hjälpen. Sen bar det hem. Om en vecka ska vi dit igen. Och ha en rejäl hårdrockfest hela helgen med kul människor i stugorna som ännu finns att hyra däruppe. De som hänger med, det finns gott om plats än, kommer att få det skitkul i naturskön miljö! De som bangar får skylla sig själva, mest synth om dem!

Här ska campas!

Nu bär det av till Hästveda igen för ett par dar! Grillning, några öl (har tyvärr bara råd med fem) och kanske bad! Inga brutna fötter dock! (Eller nackar för den delen!) Sommaren är inte slut och solen skiner över Hästveda just nu! Mys-pys!

Röda Drakar och Demoner

Blev klar med Kennet Granholms doktorsavhandling Embracing the Dark: The Magic Order of Dragon Rouge – Its Practice in Dark Magic and Meaning Making igår. Mycket kul och intressant läsning. Jag är intresserad av nyandlighet och inte minst Left Hand Path-orienterad magi. Dessutom är det nödvändigt att känna till Dragon Rouges jargong för att fatta mitt älsklingsband Therions texter (skrivna av DR-grundaren Thomas Karlsson och Christofer Johnsson från ordens Inre Cirkel). Och lite för att en gammal kompis blev initierad i DR för ett tiotal år sen (vilket föranlett ett och annat småtaskigt skämt).

Förra terminen jobbade avgångseleverna på samhällsprogrammet med sekter på religionen. Bland förslagen fanns DR, men tyvärr var det inga som valde dem. Nu läste jag själv istället den första större akademiska undersökningen av dem. Granlund är en yngre hårdrockig forskare verksam vid Åbo universitet. Han brinner för ekologi, feminism och heavy metal. En sympatisk kille m.a.o. Även hans undersökningsobjekt, DR, har flera sympatiska drag i mina ögon:

* Det ekologiska perspektivet. De vördar naturen på ett närmast extremt sätt (tackar den om de knycker en pinne från marken att ha som magisk stav). De har ett holistiskt synsätt och menar att allt hänger samman i en enhet, något som är förutsättningen för praktiserandet av magi överhuvudtaget.

* Det feministiska perspektivet. Till skillnad från flera andra nyhedniska rörelser, som kvinnodominerade Wicca, menar de att män och kvinnor inte är olika av naturen. "Kvinnligt" och "manligt" finns i alla människor och det kvinnliga är minst lika viktigt att arbeta med hos män i deras magiska verksamhet. Dessutom har de gott om kvinnliga gudinnor och "demoner" i sin symbolik: Kali, Hel, Lilith etc.

* Undersökningen av de mörka aspekterna både i naturen ("Den Stora Draken") och sin egen själ/psyke ("Den Lilla Draken"). Jag är tilltalad av CG Jungs betoning av människans "skugga" och att denna måste konfronteras och accepteras i människans mognad och "individuationsprocess" (även DR är inne på jungiansk psykologi).

Tantra, Kundalini-yoga, runmagi o.s.v. är superintressant.

Nackdelar då? Personligen tycker jag att man alltid bör vara lite skeptisk v.d.g. ordensväsende, trots att DR är så starkt individcentrerat att traditionella hierarkier nog inte existerar. Men ändå. Det finns alltid en sektfara. Och att medlemmarna ofta är "outsiders" som känner sig unika och exklusiva i DR spär på faran. En "mörkermagiker" måste vara "extremt stark och modig" i sin strävan att "bryta med Skapelsen och själv bli en gud och sin egen skapare". Jag låter väl inte respektlös för dessa farhågor? Trots att DR tidigt betonar för sina medlemmar vikten av att vara fasta i sin sociala roll i "vanliga" samhället så finns nog risken att de fastnar i de "kaosmakter" de vill ge sig in i och återskapa och tar skada. Både mental och social. Detta gäller för alla "exklusiva" rörelser.

DR vill "återförtrolla" (reentchant) den moderna materialistiska världen. Förtrollad är den i mina ögon redan. Det vet alla som läst mina knäppa naturbloggar. Men, som sagt, det finns både sympatiska drag och farhågor i rörelser som DR.

Avhandlingen bygger på författarens fältarbete under några år som initierad i DR. Men den tar även upp intressanta akademiska diskussioner om diskursanalys, socialkonstruktionism och postmodernt meningsskapande, vilket är för stort att tas upp här. Den har även en intressant historik och bakgrund till den esoteriska och magiska traditionen i väst och förklarar saker som Left Hand Path, kabbala, kliffot och annat som är av central betydelse i DR:s magiska arbete. Samt sätter in DR i sin tidsbundna samhällskontext.

Ho Drakon Ho Megas


(Jag saknar dock Katla i DR:s flora och drakfauna! En väldigt cool Astrid Lindgren-figur!)

Slånbär! Kyckling! Lakrits! =P

Jävlar va jag nyser! Och näsan rinner! Är det terrorattacker från allergi-Quaida så här års? Tycks så, känns bättre när jag kommit in.... Men det var värt ett par timmars promenad på fältet ändå! Slånbären har mognat! Visst blir man torr som fnöske i käften, men några rejäla nävar björnbär efteråt råder bot! =P

Nu är jag dock hemma igen och lyssnar lite på U.D.O.:s nya innan TV-kvällen börjar: "Debatt", "Svenska dialektmysterier" (om skånskan som skulle vara svenskans fulaste dialekt; va faaan?!!) och nåt på Kunskapskanalen som jag glömt vad det var. Kyckling och potatisbullar till det! Fast nu gick jag lös på mitt paket med finsk söt lakrits... JÄVLAR va gott! Måste sluta, snart dax för mat ju! Karaktär, Martin! Karaktär! =P

Okristligt välkrystat

Hemma igen från Olofström. Himla rännande dit. Och nästa lördag ska jag dit på barnkalas. Men det har varit värre: att pendla dit dagligen på omänskliga (tänkte skriva "okristliga" men sån är jag ju faktiskt) tider för ett monotont skitjobb jag hatade. Att jag bröt med den nerbrytande tristessen och skolade om mig är det bästa jag gjort. Dessutom är ju Volvos saga all. Well, well, rest in hell!

Skulle åka hem igår men stannade kvar tills idag eftersom jag och morsan kollade på "Män som hatar kvinnor" igår kväll. En kompis inbillade sig att den skulle vara som "en dålig Beck-film". Och det var den också. Peter Haber var t.o.m. med i den, även om han nu spelade en galen ondskefull sexmördare vars psykologi man aldrig fick grepp på. Jag har svårt för "allvarliga" deckare som bara blir tråkiga och opersonliga. Precis sån var filmen. Trots skådiseliten. Jag älskar Sven-Bertil Taube som skådis och han gjorde den kanske lite uthärdlig emellanåt. Däremot är jag allergisk mot Mikael Nyqvist... Jag förstår inte var det så fruktansvärt våldsamma som det snackats om kom in. Inte för att jag är ett dugg intresserad av att frossa i sånt, men de som hade sadistiska förväntningar lär bli besvikna. Storyn om en ondskefull kapitalistklan vars två goda medlemmar finner varandra i slutet tack vare en sexuellt utnyttjad överintelligent hämnare till datahacker och en Erik Ponti/Jan Guillou-journalisttyp känns ... okristligt välkrystad. Vad jag tyvcker om boken har jag skrivit i en tidigare blogg.

Idag har jag fått blanketten från CSN så jag kan ansöka om sänkt årsbelopp. Skönt. Nu lyssnar jag på Minsks nya fantastiska skiva "With echoes in the movement of stone" och dricker kaffe. Jag har knappt sovit nåt inatt så den typen av twilight zone-musik passar perfekt. Låg och läste till halv fyra inatt, kunde inte somna efteråt och gick upp strax före nio imorse då morsan och hennes man skulle köra upp och hälsa på syrran i Götet. Fick hem lite käk så middan ikväll är räddad: potatisbullar och grillad kyckling. Och hallon och körsbär som efterrätt. Och några av grannens äpplen. Och en paket finsk lakrits. Mumma!

Dagens mål (att utträtta, det jag ska förtära är nämnt):

* Räkna ihop årsinkomst och slicka skiten till CSN.
* Läsa ut och lämna "Embracing the dark", avhandlingen om Dragon Rouge.
* Promenera på naturområdet och hoppas solen fortsätter skina.

Hail Halen!

Kära Träningsblogg! Jag är kvar i Olofström tills nu måndag kväll. Passade på att springa Halenrundan. Halen är sjön i Olofström där folk badar och campar på somrarna (ej att förväxla med Halensee i Berlin). Det är naturreservat omkring med en härligt kuperad joggingbana i trolsk bokskog. Jag kände mig lite otränad och pallade bara en runda (syrran springer flera varv). Att springa hem var lättare eftersom det är nerförsbacke hela vägen. Solen sken och det var riktigt härligt att kuta. Sol, frisk luft, grönska, spring i bena .... det som hindrade en från att komma in i ett riktigt tranceliknande meditativt magiskt tillstånd var alla stenar och trädrötter man fick koncentrera sig på hela tiden.

En snabbdusch efteråt och direkt ner till lekplatsen med mina spralliga syskonbarn som springer fortare än jag. Jag har aldrig varit på den "moderna" lekplatsen i Olofström innan men den var riktigt kul. Storgrabben hade brådis hem till mormor efteråt och kutade på. Jag lurade med lilltjejen att kolla på vattenfallet (kraftverket) och att plocka "näsor" från trädet som hängde över. Sen visade jag henne björnbären och lyckades knappt slita henne därifrån. Sen skulle hon tvunget jaga ankorna ner i ån när vi gick hem, muahaha! Storebror ville också ha "näsor" så jag fick ta med honom också. Vi hann några meter, sen kom mamma (nämnda syrra som jag får ha som hare när jag springer) och ville ha hem honom. Skönt för mig!

Japp, springa i skogen och leka med ungar är fan livskvalité! Och att käka en god stek (det ligger nåt sånt och puttrar i pannan på spisen så jag har inte SÅ brådis hem)! ;-9

Y_@

Jag har brutit ett av mina strängaste tabun. Jag har .... käkat snigel!!!

Jag besöker min lilla mor och hon ville beställa pizza från Toddez i Olofström. De har en pizza med svarta sniglar som hon brukar propsa på att käka. Jag har vägrat blankt. Men idag sa jag: OK! Jag SKA testa en snigel! Men då kräver jag några glas vin innan! Och det fick jag...!

"Lilla Martin akta dej, akta dej, akta dej..." Alea iacta est! Tärningen och klockan var slagen! Hail the Snail! It´s Snail Time, Duuude! Jag fick en svart sak och delade den på mitten. Jag tog den på gaffeln och stoppade i munnen. Jag tuggade och visade att jag hade klumpen i munnen... Jag kunde inte käka den andra halvan utan morsan fick den tillbaka. FY FAAAN!!! Aldrig mer!!!

Som tur var hade jag själv blivit bjuden på en smarrig Acapulco; min älsklingspizza med oxfilé (hmm... är oxfilé pressat kebabliknande kött?) och taco-attiraljer.

Får muslimer käka skaldjur? Är snigeln ett skaldjur (blötdjur är det ju, liksom jag)? Vi mumsade snigel på kvällen fast före solen gått ner, osolidariska mot de som inledde ramadan idag. En fördel med att inte vara muslim är att man kan ladda upp och skölja ner äckel-päckel-sniglar med vin. Fast .... när man går lös på en pizzarest från kylen långt efter att solen gått ner kan man väl tänka sig lite rama dana ding dong! Dessutom beställde jag och lilla mamsen en sallad som nattamat! Med en massa skaldjur i...!

Allahu akhbar! Sniglar är orena djur, bara så ni vet! Om de frankiska barbarerna inte stoppat det muslimska civilisationståget vid Poitiers år 732 (kristen tideräkning) hade vi sluppit "franska köket" och att käka .... SNIGLAR!!!

Y_@ y_@ y_@ y_@ y_@ <---- they are marching....!!!!!

Tysk köttbulle dominerar småländsk prinskorv!

Jag våndades när jag såg Bullet i onsdags. De var precis lika kassa som jag mindes dem som förband till U.D.O. på hemmaplan i Växjö för några år sen. De försöker ännu låta som Accept men misslyckas. I mina ögon och öron är de Sveriges mest överskattade hårdrockband.

Men nu lyssnar jag på U.D.O.:s nya "Dominator" och skillnaden slår en direkt! Det låter exakt likadant som de tidigare elva studioalbumen, men det är ju just så det ska vara! Som med Motörhead och AC/DC. Tysk köttbulle spöar småländsk prinskorv!

Förutsägbart var det även när jag såg U.D.O. på Rockweekend för ett tag sen. Men med nya låtar som "Doom ride", "Dominator", "Heavy metal heaven", "The Bogeyman" och "Black and white" (låtar jag gissar har live-potential) skulle det vara kul att se honom igen. Visserligen ska han/de till Danmark snart men då blir det Århus... Får hoppas på ett skånskt eller köpenhamnskt besök i vinter! "Stillness of time" är en snygg semiballad (som självfallet ger en deja vù-upplevelser från tidigare U.D.O.-låtar). "Devils rendez-vous" är en av de "spexiga" låtarna Herr Dirkschneider envisas med då och då. "Cigarr och whisky"-musik som hämtad från en film med en catchy heavy metal-refräng och fingerknäpp. Inte riktigt min grej ändå. Men med några öl i sig kommer man säkert att vråla med som värsta fotbollsfanset. I värsta fall knäppa fingrarna! (Nu ska jag inte bli lyteskomisk och skriva nåt som syftar på Dag i Bullet).

Bonusspåret "Pleasure in the darkroom" är däremot riktigt jävla tung! Tuffa riff och heavy refräng! "Speed demon" för under verserna tankarna till Judas Priests "Painkiller"! Wunderschön! Här snackar vi heavy metal som heavy metal ska låta! Balladen "Whispers in the dark" växer och blir tyngre, men har lite gäspvarning ändå. Plattan når kanske inte riktigt upp till "Man and machine" eller "Thunderball"-klass men är helt klart godkänd som partyskiva!

Äh, lyssna själv och upp med de två små fingrarna!!! \m/

Röd-grön röra

För en stund sen inleddes fastemånaden ramadan. Själv är jag mitt uppe i icke-festemånaden ramlösedan. En vit månad är det inte direkt; på Malmöfestivalen (sex dagar) blev det sammanlagt två flaskor starköl och en 3:a fin-whisky. Men en nykter månad då? Kanske! "Men det är inte seeekert", som "smålandspojken" Emil säger på sin söderdialekt. Det är ganska behagligt med lite lugna och nyktra helger ibland. Och festivaler. Malmöfestivalen kändes ganska märklig för att vara festival utan camping, tält och fylla. Men jag har fått sånt så jag klarar mig i sommar. Nu har det varit skönt att avnjuta konserter med klar skalle och sova gott i en riktig säng efteråt. Det typiska är att det fina och soliga vädret har kommit nu när jag sluppit campa. Och det allra bästa är att det regnade i måndags och idag, de enda dagar jag inte varit på festivalen. Igår trodde jag fan att jag skulle bli sönderbränd; 28 grader varmt och stekande sol! Ljuvligt! Härligt! (Festivalen bloggas mer utförligt så småningom, beware!)

Fredagens mat beror liksom icke-festemånaden på att jag är pank som en lus (pank as a punk). Jag har inte ens råd med Ramlösa så ramlösedan är kanske ett dumt namn. Men jag hade råd med ett paket gröna linser och krossade tomater att smälla ihop en linsgryta med. Det låter ju geggigt a la Neil i The Young Ones, men kan vara riktigt gott. Med tomatsås och några klickar tacosås samt hackad habanero från kylen blev det en riktig röd-grön röra. Några finhackade potatisar som jag fräste upp. Och pressad vitlök såklart. Och cayenne såklart. Och en massa chilipeppar. Hotter than hell! Några klickar mango chutney i så blev det småsött och gott. Indierna är ju geniala på det sättet: de har alla smaker man vill ha i maten och slipper dämed sötsug efteråt. Men jag blev ändå sugen på choklad efteråt och mumsade några bitar till mitt efterrättsté (kaffet är slut och jag har inte råd med nytt; här ställs man verkligen på prov!). Mumsade i mig sista linsgrytan nyss till ett par skivor rostat bröd. Nu är jag sugen på té igen och ska ta en mugg! Tillsammans med ett fat bär! Mumma! Allt medan jag lyssnat på Saga Borg som talbok (började nyss på fjärde boken i Jarastaven-serien)! Myyys!

Ingen alkohol, inget koffein, vegetarisk linsgryta, té, bär, choklad och annat antioxidant: fy fan vilket hälsofreak jag är! ;-9

Känslomässig utpressning

Det finns få saker jag tycker är lika fult som känslomässig utpressning. Om det är privatpersoner eller stater som agerar emotionell maffia kvittar lika. När högerextremisten Lieberman hänvisar till Sveriges "undfallenhet" under andra världskriget eftersom regeringen vägrar lyda den lille höken med sina bloddrypande klor och gör våld på vår yttrande- och pressfrihet. Sverige räddade livet på tusentals judar som flydde från Danmark och Norge under ockupationen. Däremot var svenska regeringen skamligt undfallande under Israels massaker på palestinska barn, infrastruktur, sjukhus och FN-institutioner i vintras. En massaker under en ockupation. Jag skulle kunna men nämner inte Lidice eller Warszawa. Inte för rädslan att kallas "antisemit" av de emotionella utpressarna i Knesset, utan för att det ofta är dumt att jämföra historiska detaljer. När paralleller till medeltida kristna och/eller korkat folkliga/kyrkliga antisemitiska idiotföreställningar om judar som käkar kristna barn dras är det lika dumt som osmakligt. Dessutom är det inte "fördomar om judar" som organstöldsartikeln i Aftonbladet handlade om utan om kriminalitet bland vissa soldater i ett visst sammanhang. I ett krig som inte är ett krig utan en blodig våldtäkt som strider mot all folkrätt, mänskliga rättigheter och internationella konventioner.

Privatpersoner i ens egen omgivning som utnyttjar det övertag som en gammal oförrätt ger är inte mycket bättre. De gör samma sak fast i mindre skala. Vem har aldrig hört ett familjegräl bara det senaste halvåret där inte gammalt skit dras upp som en utpressningsmetod för att få ett överläge och/eller sin vilja igenom? Sysslar man kanske rent av själv med sånt då och då? Ibland skadar det nog inte att obarmhärtigt skärskåda sitt eget beteende.

Kalla hem ambassadören - och ambassaden!

Thåström körde överraskande "Die Mauer" igår kväll. Om Berlinmuren var symbolen för huvudkonflikten i världen på 80-talet, väst mot öst, så står Apartheidmuren som Israel byggt för dagens huvudkonflikt. Den i Mellanöstern. Palestinafrågan. Därför är denna fråga ytterst angelägen att behandlas på ett seriöst, nyanserat och kritiskt sätt. Inga skygglappar får vara tillåtna, detta skulle vara fatalt.

Nu har Carl Bildt KU-anmälts för sitt agerande i samband med Sveriges Israel-ambassadörs, Elisabet Borsiin Bonniers, attacker på den svenska yttrande- och pressfriheten. Då hon ställde sig på Israels högerextreme utrikesminister Avigdor Liebermans sida då denne ville att svenska regeringen skulle kväsa kritik mot Israel. Detta efter att Donald Boström i Aftonbladet publicerat en skrämmande artikel som inte påstår, men ställer frågan om israeliska soldater plundrar mördade palestinier på kroppsorgan som används för försäljning.

Självfallet har vår kära ambassadör begått ett oförlåtligt tjänstefel som attackerar vår yttrande- och pressfrihet, på eget bevåg och långt ifrån inte bara den svenska regeringens hållning utan även vår grundlag och basala värderingar om hur Sverige ska fungera. Hon bör kallas hem med omedelbar verkan. Och Bildt ska definitivt ställas mot väggen för att han inte redan yttrat sig starkt och offentligt samtidigt som Borsiin Bonnier kallats hem.

Detta är det minsta man kan begära och ett anständighetskrav. Helst skulle Sverige kalla hem ambassadören och inte skicka en ny. Israel bryter mot varje tänkbar del av de mänskliga rättigheterna. Framför allt i Gaza som de först murade in, sen bombade sönder och samman och nu stryper sjövägen. Inte ens införsel av makaroner tillåts palestinierna i Israels "kamp mot Hamas". En organisation som stärks allt mer med Israels terrorpolitik; dels genom sin motståndskamp, dels genom sin sociala verksamhet bland lidande palestinier. Och Israel skaffar sig ännu fler svepskäl för massakrer och utsvältning. Sverige bör bryta samtliga diplomatiska förbindelser med Israel så länge ockupationen av palestinska områden och den dagliga och stundliga terrorn mot palestinierna pågår.

Bara Bhurka

Naser Khader, det danska konservativa partiets talesman i integrationsfrågor, kräver ett totalförbud mot bhurka på offentliga platser i Danmark. Och sanktioner mot de kvinnor som trotsar förbudet och klär sig hur fan de vill. Khader menar att "de bhurkaklädda kvinnorna nu får möjlighet med lagen i handen att visa deras män att det är förbjudet med bhurka i Danmark". Oj, så storsint! Damernas riddare!

Han menar att det inte är en religiös symbol utan enbart en symbol för kvinnoförtryck. Så kvinnorna har ingen fri vilja? I Afganistan kommer talibanerna och stenar dem om de inte bär bhurka. I Danmark ska "politin" komma och ta dem och "loven" straffa dem om de vill gå omkring och andas som Darth Vader. Kanske som en religiös, kulturell eller annan identitetsgrej. Kvinnor ska inte behöva ha hjälp av "lagen" för att vara självständiga gentemot sina män. Varken i Danmark eller Afganistan.

Organisationen Bara Bröst har ju trotsat badreglerna i Malmö och badat topless på badhus. De vill avsexualisera brösten. Inga damer har dock börjat bada topless i simhallarna efter att barbystad badning har tillåtits. Tänk om Malmö kommun skulle införa förbud på bikiniöverdelar? Då kan ju de sexualiserade damerna hänvisa till denna regel i sin avsexualisering? Man blir avstängd och får kanske böter om man inte visar tuttarna?

Är jag gubbslem nu? Självfallet var det inte ett förslag utan en jämförelse med bhurkan. Nä, nu ska jag fortsätta lyssna in mig på The Sounds inför torsdag! Nya "Crossing the Rubicon" innan, mycket bra! Nu härliga "Dying to say this to you"! (Hmmm... är det inte en bröstvårta man skymtar nere i hörnet på omslaget?)

Namnupprop för svensk jävla närvaro i ... där borta i Långtbortistan!

Hörrö! Du stöder väl de svenska grabbarnas insatser i Afganistaaan? De fixar säkerheten i vaaalet, fö faaan! Rösta på Karzai, han är en jävla schysst snubbe! Heroinet har flödat billigt som HELVETEEE när han styyyrt!

Vill du inte åka hem i en body bag som en tapper jävla MAN va? Vill du hellre ha en kniv i ryggen på PLATTAN, din JÄÄÄVEEEL???!!!

Stötta Karzai på torsdaaag! Eller redan NUUU! Jag SKAAAKAR!!! Jag måste ha en SIIIL!!!!

Sergels Torgs Afgan (vaddå? vi går inte på Afgan!!) i stan kommitté

Skriv under för fan nu!!!!

Sil-Selim
Horse-Hasse
Stuckne Steffe
Bosse Biltjuv

Nu är det väl revolution på gång?

Tredje Malmöfestivalboken

Björn Kumm

Lördag. Jag träffade Lolla och Robban på centralen på eftermiddan. Vi gick till Gustav Adolfs Torg och satte oss på en uteservering för att lyssna på Björn Kumms föreläsning. Den var utannonserad som "Malmös terroristhistoria" vilket var lite missvisande. Dels handlade den bara om en malmöitisk "terrorist", dels handlade den även om annat. Kumm inledde med Anton Nilsson, "Amalthea-mannen". D.v.s. ungsocialisten som i början av förra seklet rodde ut från Malmös hamn till båten Amalthea för att med några kilo dynamit skrämma bort de hitvärvade brittiska strejkbrytare som var härbärgerade där. Oplanerat dog en av strejkbrytarna och Anton dömdes till döden. Han benådades dock eftersom de högre herrarna, kungen såväl som liberalerna, fruktade/anade att det rådande samhället inte var så stabilt som på den gamla goda tiden. Anton släpptes 1917, blev pilot och deltog som flygare i Röda Armén efter Oktoberrevolutionen i november. Senare blev han ivrig agitator till sin död 1989. Kumm deltog själv på hans 100-årskalas.

Sedan kom Kumm in på 100-årsjublileet av Storstrejken 1909. Som inte alls behandlats i media trots dess besatthet av jubileer. Det hade gjorts ett radioprogram om den, och det hade Kumm själv gjort. Inte ens LO lyfte fram den. Han undrade över vad LO, Storstrejkens organisatör, egentligen sysslar med idag. Diskuterar hur höga fallskärmar för direktörer som är acceptabla? Han sa att den vanliga bilden av Storstrejken är arbetare som sitter och metar mört i Stockholms kajer. En väldigt lugn företeelse. Och att detta lugn troligtvis berodde på överhetens rädsla för den typen av "terror" som Anton Nilsson använde bara några år tidigare. På så sätt hade den gjort sin nytta. "Terror" i meningen "skrämma".

Slutligen kom han in på den svenske ingenjören från Töreboda (alltså inte Malmö) som bland mycket annat uppfann brevbomben. Som skickades till direktörer för att spränga eller skrämma dem i "Socialdemokratiska domstolens" namn. En Baader-Meinhof-anarkism som aldrig blev populär i den svenska arbetarkulturen.

Jag rekommenderar för övrigt Björn Kumms bok "Terrorismens historia" som bl.a. tar upp upp Anton och ingenjörn. Även hans "Che" om Guevara. Jag måste snart på hans nya Tito-biografi!

Festivalkäk

Efteråt ville vi ha mat för att stå oss under kvällen. Jag och Lolla tog varsin ungersk korv med ajvar. Riktigt smarrigt! Robban ville vänta. Efteråt gick vi hem till honom (han bor i Malmö) och tog varsin snabbkaffe. Eftersom det är en kille med förträfflig musiksmak (han hade en Hellhammer - Satanic Rites-tröja på sig) satte han på en platta med Treblinka (Tiamats föregångare om nån blev orolig, killen har även en förträfflig röd smak för politik). Vi hann inte stanna så länge men det var skönt att komma ifrån festivalstimmet!

Lolla åkte direkt hem till Knislinge. Jag och Robban var inställda på Anna Ternheim. Eftersom han inte hade käkat och vi snackat om smålandsrullar ville han testa en sån. Han visste att jag var pank och ville bjuda mig på en. Sån omtänksamhet värdesätts!

Anna Ternheim

Vi missade början på Ternheim, men hon blev bara bättre och bättre. Även hon hade ett schysst band och det var kul att se en av killarna spela såg, en slå på pukor, en tjej sjunga o.s.v. Men basen är ju självfallet Ternheim själv med sin gitarr. När de mäktiga och suggestiva låtarna från senaste skivan spelades konstaterade vi att det var lite dumt vald scen. Det skulle kanske inte vara på Stortorget. Å andra sidan drar hon ju mycket folk och då satsar de på den scenen. Men det blev en grym känsla. När hon körde "Let it rain" ville man nästan att himlen skulle bli svart och blixtarna slå. Det kändes som att konserten blev tyngre för varje låt. Att höra trummor och slagverk som låter som en korsning av voodoo och krigstrummor är ... brrrr.... jag ryser av bara tanken! Men som sagt: hon är i grunden en soloartist! En jävligt snygg sån dessutom! Och som sista extranummer var hon solo med sin gitarr och framförde en stämningsfull (vilket allt hon gör är) sång. Jag är riktigt sugen på att se en längre spelning med henne. Gärna i en konsertsal eller nåt!

Bob Hund

Robban stack efter Ternheim, han skulle upp extremt tidigt och jobba dan efter. Om han läser detta vill jag verkligen tacka för gästfrihet, smålandsrullen (praktisk solidaritet!) och trevligt sällskap! Nu hade jag en jävla tur eftersom jag hade kunnat klanta till det rejält. Bob Hund började 21.30 och jag kom på att jag borde kolla när sista tåget hem gick. Tidigare hade det gått 23.28, men eftersom det var söndag gick det sista 22.28. Hade jag sett hela Bob Hund-spelningen hade det varit kört! Istället fick jag gå efter 45 minuter. Men nåja, det finns många festivalspelningar som varar mindre än så. Men de var så jävla BRA! Jag har konstaterat redan för tio år sen att det rör sig om Sveriges bästa liveband. Och det fick jag verkligen bekräftat nu!

Jag ska erkänna att jag blev besviken första gångerna jag lyssnade på nya skivan "Folkmusik för folk som inte är som folk". Men när jag hörde låtarna live var det en helt annan sak! De inledde med spacepopdängan "Tinnitus i hjärtat", följd av "Bli aldrig som vi, bli värre". Den senare gjorde där man stod framme vid scenen att man fattade textraden "dansmusik som inte går att dansa till". Helt genialisk musik där de kan leka med volymknapparna utan att det blir löjligt. Och refrängen, "Bli aldrig som vi, bli värre"!, var en perfekt uppmaning till publiken! Under följande "Hörlurar" gick publiken igång rejält! Nya "Blommor på brinnande fartyg" gav mig nästan gåshud, JÄVLAR vilken stark rocklåt! Titelspåret kan jag fortfarande inte riktigt med, haha!

Thomas Öberg var verkligen i sitt esse med sina balansövningar, lekar med konor och thrashande av mickstativ! När de drämde till med "Nu är det väl revolution på gång" var det direkt uppvigling! På högsta och bästa nivå! Han berättade vad Bob Hunds revolution går ut på: att varje individ själv ska göra vad de kan för att göra världen till ett bättre ställe. Var publiken beredda på att göra en sån revolution? Bra, då skulle Bob Hund stötta dem med sin musik! "Nu välter vi det där jävla pariserhjulet så det krossar varje bankomat!" Och refrängen var ju ren extas! Man ville verkligen göra revolution NU! Och det gjorde vi kanske? I våra hjärtan? Vi hade inte ihjäl några som Anton Nilsson eller smällde av direktörsfingrar som ingenjörn i Töreboda. Men sånt är väl onödigt när man kan göra en glädjens revolution med Bob Hund?

Trots att jag missade sista halvtimmen fick jag ändå musik så det räckte och blev över! Synth, rock (Öberg "bröt mot religionen som säger att man inte får spela högre än 100 decibel" och skruvade upp på en jättekona), dans och ... folkmusik för folk som inte kan bete sig som folk!

Ytterligare en riktig höjdarfestivaldag med solsken, musik och vänner!

Via Nocturna

Jag älskar sommarnätter! Även om det känns i luften att hösten börjat tafsa lite! Det hade regnat lite och luften var härlig. Ljum, men lite småblåsig. Ändå så att det var skönare med bara t-shirt än med jeansjackan. Det blev bara en kort runda på nån halvtimme. Gick över fyra timmar igår och ville inte gå så långt nu. Och klockan var ändå två på natten när jag gick ut. Men ju mer man är ute och rör sig desto mer blir det som en drog. Eller kanske snarare ett naturligt behov? Same shit, different name, hehe.

Promenerade bara ut en bit på grusvägen på fältet här utanför. Först höll en igelkott på att skrämma skiten ur mig. Jag hörde nån som fnyste till alldeles bredvid mig och jag hoppade till. Trodde först att det var en katt men det var en piggekott jag nästan trampade på. Gillar igelkottar på nåt sätt. De är så mystiska: ute på nätterna och springer alltid och gömmer sig i buskar. Nåt fuffens har de för sig. Tror att det är förtrollade varelser som sysslar med nån slags subversiv verksamhet. Men jag ska inte ange dem för varken SÄPO eller FBI!

Stjärnhimlen var helt fantastisk! Så många! Så klara! Så nära! Molnen såg ut att nästan börja nere på marken! När jag tittade upp och snurrade runt var det som ett kalejdoskop (tror jag, har aldrig tittat i ett sånt, ville bara låta rövpoetisk)!

Jag ställde mig en stund och bara tittade på stjärnorna och molnen. Jag gick aldrig ner till sjön men hörde fåglarna där. Och jävlar alltså! De måste ha varit tusenden och ha värsta kravallerna! Hade egentligen lust att gå och kolla men det skulle bli för stort och sent projekt!

Fan alltså! Jag känner mig så pigg! Jag känner mig så lätt i hela kroppen! Jag har bara druckit två muggar té och det var inte så himla starkt! Det är den förbaskade sommarnatten!

Om omtanke ... eller nåt

Kollade på andra delen av tre i Richard Dawkins dokumentärserie om evolutionen nyss på Kunskapskanalen. Här var han som mest underbar och jag ville bara öppna luckan på TV:n, slita ut honom och krama ihjäl honom! När han är totalt intolerant mot all form av religiös tro och bara lyfter fram de mest extrema avarterna kan jag tycka att han är lite väl svartmålande (hans ateism eller religionskritik har jag absolut inget emot). Nu handlade det om varför människan har utvecklat sin altruism. Varför ger vi blod och gråter över främlingars öden? Att rädda sina barn från brinnande hus är kanske en sak; men främlingar som aldrig kommer att återgälda?

Han visar fram den vanliga bilden av naturen som "dog eats dog", "allas krig mot alla" (eller "bellum omnius contra omnes" som vi romare brukar säga). Borde inte detta även gälla i mänskliga samhällen? Har inte "socialdarwinismen" rätt där? Nu var det ju inte så att Darwin myntade uttrycket "survival of the fittest". Och det var absolut inte Darwin som grundade socialdarwinismen. I de båda fallen är Herbert Spencer boven i dramat. Men nu ska jag försöka komma tillbaka till Dawkins igen! Dawkins säger att han avskyr socialdarwinismen (so do I) och att den är en ren förvrängning av darwinismen. Evolutionen fungerar inte så! Att "avla" fram önskad avkomma kan vilken uppfödare som helst göra. Inom evolutionen är det naturen som fixar det. Och evolutionen har, nota bene, inget högre mål. Den bara sker.

Den kan ske hänsynslöst och brutalt. Men Dawkins är även fascinerad över den omtanke djur ofta visar varandra. På 70-talet skrev han boken "Den själviska genen". Han hävdar att våra gener vill säkra sig själva genom att föröka sig. Skyddar vi vår lilla familj eller släktstam kan vi göra detta. Men genom att vi lärt oss att vara omtänksamma och altruistiska har vi höjt oss så mycket i evolutionen att vi även kan höja oss över brutaliteten och hänsynslösheten. Genom att vara snälla och omtänksamma har vi revolterat mot den själviska gen som har skapat oss sådana. Vi behöver inte efterapa naturens omoraliska sidor. Tvärtom kan vi bygga samhällen vi vill leva och trivas i. Viljan att betala skatt för en generell välfärd är rent evolutionär! Medan "rövarkapitalismen" som enligt Dawkins (och mig och inte minst rövarkapitalisterna själva) byggde på "dog eats dog" i ett vulgärt försök att i mänskliga samhällen "efterlikna naturen".

Jag läste nyligen Darwins "Människans härkomst och könsurvalet". Det är en helt fantastisk läsning som får en att häpna över de detaljerade fantastiska beskrivningarna över både växter och djur. Vad det gäller människor menar han att det inte finns några "arter" på det sättet att folk med olika hudfärg (eller annat kännetecknande för det som vi inte längre vågar kalla "raser") inte kan skaffa barn med varandra. Det är de geografiska förhållandena som skapat de fysiska olikheterna. Han nämner att han själv har svarta vänner och ger absolut inget intryck av någon form av rasism. Socialdarwinistiska tendenser då? Han visar på misären hos de fattiga klasserna i sitt eget Storbritannien. Han reflekterar över de som lever i sjukdomar och armod. Och inser att de inte kommer att skapa en bättre människostam (mitt utryck, minns inte Darwins uttryck i min primitiva skalle). Han utrycker en önskan om att de ska sluta föröka sig. Men, nota bene, att de själva ska besluta sig för att inte skaffa barn. Han förespråkar definitivt inte någon tvångssterilisering (som exempelvis våra helgonförklarade makar Myrdal) utan eget beslut.

Och vem har inte hört nån säga (kanske rent av sagt själv): "Jag förstår inte hur de kan sätta barn till världen när de lever så" när de sett fattigdom, svält eller krigshärdar i världen? Det jag anser att Darwin missade där, men Dawkins fullt förstått, är att människan själv har höjt sig så pass att hon kan lösa detta evolutionära dilemma genom ett välfärdssamhälle som skapar förutsättningar för alla att leva ett rikt och hälsosamt liv.

Vem vet, det kanske t.o.m. ligger en gudomlig plan bakom? ;-)

Om tacksamhet ... eller nåt

Jag håller på att kalkylera med örena för att kunna käka varje dag fram tills jag får pengar nästa gång. Man tagar vad man haver, sade Bert-Åke Varg. Och vad har jag? Ett enmeterslång "spjut" av marinerad fläskytterfilé! Som jag köpte billigt på Domus för ett tag sen eftersom jag är trogen och solidarisk Coop-medlem. Och pulverbearnaisesås i skåpet som jag fått av farsan som jobbat med Blå Band. Sen var det bara att köpa en påse potatis för ett par kronor. Så nu har jag marinerad fläskytterfilé med råstekt potatis och bearnaisesås i minst tre dagar!

Jag har pengar på mitt kort så det räcker precis till en resa till Malmöfestivalen och en tillbaka. Jag har också en kompis i Malmö som jag får sova över hos mellan tisdag och torsdag. Så imorgon kan jag se A Camp och dräggla över Nina Persson! Jag kan t.o.m. dräggla över Lena Ph och äcklas över Orup innan! Däremellan kan jag försöka hålla mig för garv när jag lyssnar på Björn Ranelid! Och nu kan jag lyssna in mig på A Camps störtsköna nya platta!

Förhoppningsvis lyser solen över Malmö city även denna veckan! Jag borde ha stryk om jag klagar på livet just nu! Bokstavligt talat stryk! Som en satans otacksam slyngel! Trots min plånboks bokstavliga hål! Jag har snyftat inför CSN idag och gjort det lilla som står i min makt. Nu ligger bollen i griskastningen inte hos mig. Känns befriande!

TV-kvällen är trevlig med bl.a. "Upp till kamp" och Dawkins Darwin-serie (har aldrig tänkt på deras namnlikhet innan)! Den ska avnjutas med lyxig och god mat! Som jag ska försöka hinna fräsa till nu medan jag lyssnar på Nina Perssons smäktande stämma! Min misär har jag nitat i golvet ännu en gång! Att den kommer att resa sig före tio och försöka knocka mig sen är jag medveten om!

Jag kan bara sjunga som Sandra Kim: J´aime, j´aime la vie! <3

Näckrolog över Onkel Kånkel

Onkel Kånkel V.I.F.

Må hängpungarna vaja i vinden och Sten & Stanley spela på din begravning. CP-Döden suger pung.

Det är skillnad på "könsrock" och "könsrock". Salig Meduza for till de sälla jaktmarkerna (på grönsakstorget om det var Greve von Boegroeff) innan han hann runka på sin pensionstårta. Detsamma gjorde Onkel Kånkel. Björn Rosenström, denna talanglösa fjantmasturbant, lever säkert tills han blir hundra stjärtlösa år.

Men Onkel Kånkel lever ännu i våra stjärthål! Och så vitt jag vet sitter han på sin parkbänk i punghimmelen och klämmer sina små testikelkulor. Och han är SÅ runkbög!

Pojkar gråter inte....

.... men rediga karlar gör det! Skrev nyss ett snyftbrev till CSN där jag önskade uppskov och kraftigt sänkta återbetalningar. Denna månaden fick jag 7440 spänn av Jobb- och utvecklingsgarantin att leva på. Under existensminimum. Det innebär att CSN kräver runt 20% av min inkomst. Det klarar jag inte. Sen kommer de andra demonerna: el, tele, facket, TV, bredband, här-ska-du-få-din-jävel-för-att-du-försöker-leva-anno-2009-institutionerna... Jag har fått stänga av telefonen och klara mig på mobilen. Jag har fått offra flera av tidningsprenumerationerna som gjort livet lite värt att leva. Snart blir jag väl avstängt från Friskvårdshuset och kan inte träna nu när det blitt inomhusväder igen.

Det har handlat om prioriteringar. Och CSN är den största demonen. Får jag bara återbetalningarna rejält sänkta har jag råd att ringa, läsa och träna igen. Nu är frågan hur hårda de är i sin byråkrati. Det är en spännande väntan... ska jag lyckas reclaima min livskvalitet? Jag biter på naglarna som Musse biter på majskolven.... *pling* (hur ska ungarna idag med sina datorer fatta det skrivmaskinsskämtet?)

Razzel å pling plong

Aftonbladet afslöjar: Volvo säljs till kinesiska Geely. Här ska tillverkas lågprisbilar för en kinesisk marknad! Kineserna har tröttnat på sina gamla cyklar och vill ha lågbudgetbilar nu för tiden! Om ett par år köper de mer bilar än jänkarna!

Synd, tycker jag. "Moppar dom låter så örona gråter, å bilar dom dundrar så örona blundar, små cyklar det far omkring, det hörs nästan ingenting, lite razzel å lite pling, razzel, razzel, razzel å pling". Kina var bättre förr!

-"Din jävla kommunist! Vill du ha det som i Kina?!" - Javisst! Inte deras arbetsförhållanden och löner i Torslanda och Gent. Men idén om att cykla! Det är hälsosamt för både miljön och cyklisten! Testa! Vi svenskar kör alldeles för mycket bil!

-"Din jävla miljömupp! Får jag inte köra min bil nu heller?" - Jovars, men jag tycker att du är trög som gör det när det finns gratis kollektivtrafik! När jag får bestämma ska alla tåg och bussar vara gratis!

-"Oooooh! Och vem ska betala det då? Du?" -Ja, bl.a. Genom skatten!


Jag vet inte om AB:s uppgifter stämmer. Och hur det går i så fall. Gyllenhammar vill tydligen att Volvo ska tillverka riskokare till kineserna. Jag lämnar frågan åt sidan. Däremot har jag ett starkt krav på gratis kollektivtrafik! Här och nu! Om politikerna varit ärliga i sin "hållbara utvecklings"-fasad hade de inte fnyst åt idén. Men de är knappast ärliga. Annars är de bara trångsinta. Det finns pengar till det om de bara tas ut och fördelas rätt!

Nu ska jag gå tillbaka till min gulaschsoppa i min kinesiska soppskål! =P

Michael Jesus

Hur länge ska medias Michael Jackson-nekrofoli hålla på? Jag blir direkt illamående av snaskeriet och de mediala likmaskarnas mumsande. Att tvingas se tragiska bilder av borttappade näsor och håliga ögon gör inte saken bättre.

Jag ringaktar inte Jackson som artist. Klart han haft inflytande. Jag högaktar honom inte heller. Och allra minst avgudar jag honom. Det bästa jag hört om honom var när underbare Täppas Fogelberg i radioprogrammet "Trött, fet och 50" sa att: "Michael Jackson gör allt för att framställa sig som den fattige, svarte pojken. I själva verket är han en förmögen, vit kvinna." Det har en djup sanning och är tänkvärt i motsats till "likhet mellan Michael Jackson och en plastpåse"-skämten som florerade så flitigt ett tag och de som nu våndas över "King of pops" död garvade åt.

På 80-talet skrev Dead Kennedys låten "A growing boy needs his lunch". Kanske dax att byta ut "Elvis" mot ... ja, ni vet vem? Och "Graceland"-anspelningarna mot "Neverland"?


In lonely gas stations with mini-marts
You'll find rows of them for sale
Liquor-filled statues of Elvis Presley
Screw his head off
Drink like a vampire

His disciples flock to such a fitting shrine
Sprawled across from his graceless mansion
A shopping mall
Filled with prayer rugs and Elvis dolls

And I wonder
Yeah I wonder
Will Elvis take the place of Jesus in a thousand years

Religious wars
Barbaric laws
Bloodshed worldwide
Over what's left of his myth

Amors pilar föll som regn...

... över lille Martin igår kväll!

Lördagen på Malmöfestivalen blir svår att övertrumfa! När jag åkte hemifrån regnade det i Kristianstad. Men i Malmö lyste solen över en blå himmel! Jag ska köra kvällen kroniskt kronologiskt. Med små pauser och underrubriker så Ni kanske orkar läsa.

Beach House

Jag åkte till Folkets Park för att se Stefan Sundström men var där en timme innan. På inomhusscenen bredvid hade ett band börjat. Jag tyckte att de lät lovande och gick in och kollade. Det var det amerikanska bandet Beach House som gått mig obemärkt förbi. Sångerskan såg ut som en bakfull David Coverdale tidigt en morgon men sjöng underbart. Jag är värdelös på att genrebestämma viss musik, kanske nån slags folkig indiepop. Skitmysigt var det i alla fall. Dock var ljudet inomhus fruktansvärt. Men precis utanför fanns det en tillhörande dansbana av trä där man hörde perfekt. Och där folk satt och drack medhavd alkohol i solen. Jag körde nyktert men satt och njöt ändå! Kolla gärna upp bandet!


Stefan Sundström

Stefan Sundström spelade på utomhusscenen, vilket passade perfekt. Han såg ut som kommen från Aluma-tältet i samma park med långt stripigt hår och ett par veckor gammalt skägg. Han hade även ett tufft band med sig. De inledde med ett par splitternya låtar från den kommande skivan som är under inspelning. Lovande! Konserten var en perfekt blandning av rock med bandet och "vispop" enbart med Sundström sittande på en pall med akustisk gitarr. Några av höjdpunkterna totalt var "Liten blå stilla rök", "Hög kan bli låg", "Waow-waow" och "Vem har slagit upp ett hål". "Vill du inte ha mej" och "Hård tid (slicka uppåt, sparka neråt)" som extranummer klagar jag definitivt inte på. Under låtar som "Amors pilar" visade han med sitt kroppsspråk och gester att han är en ordentlig estradör på scenen. Finstämt och skitigt blandades i en underbar mix. Frågan är om det inte är bästa gången av ett tvåsiffrigt antal spelningar jag sett honom? Vill se honom på en klubb i höst med nytt (och gammalt godis) material! Mellansnacket var som vanligt roligt och hans snackkontakt med publiken är fantastisk! "Denna låt tillägnas Reinfeld och Björklund och alla andra svin!" är precis sånt man vill höra en solig sommarkväll som denna!


Festivalkäk

Efteråt träffade jag mina goda vänner Lolla och Robban. De hade liksom jag tänkt sig att käka nåt. Det blev vego-mat på ett eko-stånd, vilket var lite kul eftersom jag exakt samtidigt var inne i en SMS-diskussion med en annan kompis där vi körde med antivegetariansk svart humor. Men jag tog en tallrik med en vegoburgare i bröd, klyftpotatis, salsa och sallad som var ordentligt god (masala nånting tror jag).

Miss Li

Sen gick vi till Stortorget och såg Miss Li. Jävlar vilken häftig brud hon är alltså! Hon hade utlovat glädje, och det spred hon verkligen! Jag tror aldrig jag sett en så blandad publik: ungar, gummor och alla tänkbara stilar rycktes med av den ytterst säregna blandningen av jazz, kabaré och indiepop. Robban sa att det påminde om Tom Waits och jag kunde bara hålla med. Fast rösten lät som att det skulle kunna vara en tioårig flicka, i motsats till den gode Tom. De andra gick efter en stund och jag letade mig framåt mot scenen för att kunna se och dräggla bättre. Samtidigt som Miss Li drog av "Dirty old man" som handlar om gamla äckelgubbar som raggar på tonårsbrudar. (Fast Miss Li är väl 27 eller nåt och därmed lovlig för en ung man som jag?) Hennes band var bra och samspelta med den lilla nyponrosen i sin röda klänning och rosett i håret som antingen stod och sjöng smått åmande eller brakade loss på pianot som en speedad älva. Hon måste vara det närmaste Björk Sverige har att erbjuda med sin sprallighet och ickekonventionella musik! Låtar som "Oh boy" och avslutande "Miss Li" fick igång publiken, bandet och inte minst Miss Li själv lite extra. Och det säger inte lite! Man fick själv lust att hoppa omkring så att testiklarna blev som studsbollar!

Maria McKee

I Parken hade jag sett att Maria McKee skulle spela där, på Debaser, 21.30. Det hade jag totalt missat men blev överlycklig! En artist jag velat se i åratal! Efter Miss Li hade jag en halvtimme på mig. Att ta sig fram i folkvimlet på gator och torg var en pers. Jag blev dock "bara" fem minuter sen. Sen kom nästa grämelse: Debaser var för litet och lokalen var full. Så vakterna fick släppa in folk från en kö pö om pö. När man närmade sig ingången kunde man se och höra lite. Men skulle man höra fick man verkligen anstränga sig. Hon spelade och sjöng tyst och finstämt, utanför dönade det från Cuba Salsa-dansgrejen och all hemsk musik från tivoliattraktionerna. Men efter exakt en halvtimme kom jag äntligen in i värmen. Bokstavligt; jag har aldrig varit i en så bastuvarm lokal. Men det var otroligt mysigt och intimt. Det enda som störde var ett killar bakom, typiska studentnördar. De gafflade om hon hade spelat där, bodde där, var katolik, kommenterade att hon sa "tack så mycket" på inlärd svenska, flabbade och hade sig. Under en konsert som krävde total tystnad i publiken. Ville skalla dem båda! Men till slut kom jag ifrån dem och bara ett par meter från Maria McKee. Hon såg ut som en hippie-gudinna med utslaget hår, glittrig klänning och barfota. Hon varvade mellan akustisk gitarr och keyboards och skötte ljudet och allt själv. Och här snackar vi en folksångerska med en sagolik röst som även kunde få mig att älska hennes egna nerstämda versioner av låtar jag annars hatar. Men hennes eget material var självfallet bäst. Jag stod där och blev förälskad som en 12-åring! Även hon irriterade sig på tivoli-oväsendet utanför lokalen och sa "Tell them to shut up!" med ett påföljande jätteleende. Jag såg henne le en gång medan hon sjöng. Och det var ett långt och strålande leende riktat mot mig! (Åtminstone vill jag ha det till det!) Då ösregnade det ner amorspilar i mitt hjärta! Hon visade mig himlen bara genom sin uppenbarelse och sin musik! (Om hon körde "Show me heaven" måste det ha varit som en av de första låtarna, inget som behövdes heller tycker jag.) God bless you, Maria! Synd att du är gift men jag hoppas få se dig snart igen!

Timbuktu? Näää!

Sen svävade jag till centralen på små moln. Markus Krunegård i Parken sket jag definitivt i. Jag stod i valet och kvalet om jag skulle se en halvtimme med Timbuktu eller inte. Men nä, det skulle bara bli ett antiklimax! Plus en jävla massa folk... På centralen fick jag en kram av en tjej jag haft som elev och som gick ut nu i somras. Hon hade varit och dansat och studsat på den där salsa-grejen som störde mig och Maria. Men jag förlät henne som medbrottsling för att hon är så kul och trevlig och dessutom har latino-blod som väl gör att man måste dansa till sånt? Hon berättade att hon fått ett års jobb efter skolan. Sånt blir även jag glad av!

Sen åkte jag hem! Här slutar Andra Malmöfestivalboken!

Dagens sinne: luktsinnet

Shit! Sitter och dricker kaffe och rostar bröd med brysselkotlett (annars finns det gott om sittfläsk i Bryssel). Så läste jag en intressant blogg som länkade till en annan blogg som jag bara måste svara på. Och i min tur länka till er:

http://welldyermaker.blogspot.com/2009/08/i-vilken-var-hjaltinna-ger-er-en-dikt.html

Så luktar det bränt från köket och jag får rusa och rädda det som räddas kan. Svart kaffe och svart bröd, det är käk för hårdingar som jag!

Man ska verkligen inte förakta luktsinnet. Även om det på oss människor är löjeväckande underutvecklat jämfört med djuren. Men det är nog bara skönt. Alla dofter är ju inte så angenäma... Hoppar duschen idag. Känner mig fräsch ändå. Och feromonerna måste ges utrymme att tränga fram i damernas undermedvetna och få dem att löpa. Vi är ju tyvärr (eller, ja) inte så som hundar av naturen att vi går fram och nosar tänkvärda partners i skrevet.

Har lyssnat en massa på Miss Li idag och är fan rädd för att se henne ikväll! Lär bli störtförälskad på blodigt allvar! Nu lyssnar jag på Stefan Sundströms nya "Royal Straight Flush" med Bongo Brains. Störtcool funkig rock på engelska. Påminner ofta om en blandning av Rolling Stones och Aerosmith! Lär bli en angenäm musikalisk afton i Malmö ikväll! Om en halvtimme bär det av! Ska bara dricka mer starkt svart kaffe! Och skita: en doft som kan hindra vem som helst från att bli koprofag (= bajsätare)! Länge leve luktsinnet!!!!

Vill du inte haaa mej?

Sjunger Stefan Sundström. Fan vilken skön sångare är! Ska bli skitkul att se honom med band imorgon! Framförande nya låtar dessutom!

Ikväll såg jag bara Trauma Machine. Fast det var inte så bara; ett av Sveriges tuffaste tjejfrontade band. Det började med att jag slog mig ner på tåget och utan att jag visste om det råkade hamna mittemot min kompis Lolla (vars blogg på Helgon jag rekommenderar). Vi snackade lite allt möjligt: musik, festivaler, politik, arbete... En väldigt trevlig resa ner! Han hade tänkt se två band på SRF: Motörhead och Trauma Machine. Han kände sångerskan och det visade det sig att jag också gjorde när jag pratade med min kompis Jacob som hämtade upp mig på centralen. Jag festade med henne på campingen på SRF i början av 00-talet eller nåt. Skjutsade henne t.o.m. till Kristianstad efteråt. Då hade hon långt svart hår. Första gången jag såg henne uppträda var hon kortsnaggad och jag kände knappt igen henne. Det var när hon gick på gymnasiet och elever på skolan satte upp en föreställning som handlade om hur tjejer i tonåren hade det och sånt. Då sjöng hon en sorglig visa till akustiskt gitarr. Nu hade hon blonda dreads bokstavligt talat nästan ner till marken. Jag och Jacob snackade med hennes pojkvän (som även han hade fått några av hennes dreads!) som frågade vad vi tyckte om spelningen. Jag svarade att jag blev imponerad. Och det var uppriktigt. Pojkvännen sa att det var lite som Faith No More fast aggressivare. Jag tänkte själv på den typen av band. Hon blandade "hård rensång" och growl och hade en grym karisma (fröken Storck är inte som sin namne i "Fablernas Värld"!). Bandet var grymt samspelta, även när de fick upp "gäster" som sjöng eller spelade. En grym tjej med Behemoth-tröja gick t.ex. upp och sjöng duett precis lika hårt. Sånt älskar jag! Som att se och höra Kali och hennes väninna gå bärsärkagång på scenen! Kolla upp bandet! Jag tror och hoppas att Trauma Machine kommer att gå långt med sin egna stil! Även utanför Malmö! De uppträde i Folkets Park på en scen mitt bland tivoliattraktionerna. Det skulle vara "familjevänligt". Och det är det väl iof med texter om att göra barn...! ;-)

Träffade på ett par andra jag kände också. Var kul. Unnade mig en Heineken även om jag inte har råd med öl eller nåt annat. Såg poeten Bob (Hansson) bland folk i baren. Tydligen uppträder han där dagligen nu. Såg inte fler spelningar utan åkte hem hyfsat tidigt. Imorgon blir det Folkets Park igen. Då med Stefan Sundström som sagt! Efter det blir det Miss Li på Stortorget! Har inte sett den bruden men är spänd på det! Malmöfestivalen är trevlig med sina häftiga exotiska matstånd och framför allt sina gratis konserter! Som skulle kosta upp till 400 spänn stycket hemma i Kristianstad! Lite väl trångt med folk på gator och torg bara. Och var FAN är toaletterna??!!!!

Malmöfestivalen nästa!

Idag mår jag helt OK. Först var jag irriterad för att varmvattnet var borta igen. Men det hann komma tillbaka så jag hann fräscha till mig innan jag sticker ner till Malmöfestivalen om en liten stund.

Så nu är man riktigt fin: duschat, badat och tagit balsam i håret. Rakat mig och sköljt näsan. Slängt på mig Bathory-getabocken-tröjan och ett par gamla säckiga jeans med hål i röven! Ska dricka klart kaffet och borsta gaddarna. Ready for Malmoe!

Kom på att om man spiller öl på eller pissar ner den tröjan blir geten gul och tröjan jättemycket värd! Som med skivan!

Dominator

Lyssnar på titelspåret från UDO:s kommande platta nu, "Dominator". Kollade på nya videon "Black and white" innan dess. Låter som UDO alltid har gjort. Och förhoppningsvis alltid kommer att göra.

W.A.S.P.:s förra och äckligt bra skiva hette även den "Dominator". Deras kommande platta heter i sin tur "Babylon" och bygger på Apokalypsens Fyra Ryttare. Alltid lika coolt tema och jag är en sucker för allt som heter nåt med "Babylon".

Demonoids förra platta, "Riders of the Apocalypse" har såklart samma tema. De bestod av den uppsättningen (2004) av Therion fast tillbaka till det aggressiva. Och Christofer Johnsson growlar och vrålar faktiskt (vilket han helt slutat med nu). Jag lyssnar på Therions "Symphony Masses: Ho Drakon Ho Megas" nu. När Christofer sjöng döds och bandet var experimentellt och proggigt inom dödsscenen. Ett otroligt häftigt, rockigt, mörkt, aggressivt, gotiskt och skitbra dödsband. Kittlar dödsskönt i kliffan!

Självfallet nämns Christofer i Kennet Granholms avhandling om Dragon Rouge som jag läser. Författaren nämner att när han var sju hade han en poster med Blackie Lawless, Chris Holmes och en boa constrictor ovanför sängen. Tufft som satan!

Natten

Nu är klockan halv fem och jag har inte lagt mig. Har läst några timmar igen. Lite passande att boken heter "Embracing the dark". För jag omfamnar verkligen natten. Natten är den svarta, utstötta. Så orättvist. För hon är tyst, trygg och fridfull. Inte en massa bilar och buller. Inte en massa gapande och gastande. Stressade människor som jagar både sig själva och andra. Jag tror inte att det är bra för så många människor att gå upp så tidigt. Men nattugglan är väl inget flockdjur. Tänk så många som går miste om detta: att bara njuta av stillheten. Låta natten omfamna en. Som när man var liten och drog täcket över huvudet. Det tyckte man var mysigt och kallade en "koja". Det är lika mysigt nu. Natten lägger sig som ett täcke över en och skapar trygghet. Stjärnorna tindrar som små lanternor långt borta i rymden. På samma sätt som natten omfamnar mig vill jag omfamna natten. Hon kan behöva en goddagkram innan gryningen, den rosenfingrade, så obarmhärtigt dödar henne.

Röda chilifrukter, röda ögon och röda drakar

(Jag spyr! Jag råkade deleta hela bloggen och får skriva om igen...)

Äh, spyr gör jag inte. Men jag har känt mig sumpig i magen hela dan. Inte influensa, magsyra eller nåt sånt. Det är säkerligen psykosomatiskt. Har lite småångest. Ändå propsade jag på att göra chili con carne med färsk habanero idag. Iofs har jag läst att den lilla skitheta chilifrukten kan göra en hög på samma sätt som cannabis eller joggning så varför inte? Men jag älskar het mat! Föredrog dock att hacka den väldigt fint och bara ha i en frukt i en laddning som nästan varar en vecka. Men självfallet skulle man slarva med att tvätta nävarna och propsa på att klia och gnugga sig i ögonen. Fast så hemska röda ögon slapp jag lyckligtvis få. Gott blev det iaf! Och ganska snyggt kolorerat i pannan i början med gul lök och röd och orange paprika. Innan tomatsås och chilipulver gav chilin sin karaktäristiska läckert bajsbruna färg. Flera klyftor vitlök och ett par omgångar cayenne såklart! Kaffe och choklad efteråt, även det ypperliga droger! Att bli hög på när man är låg, hehe.

Tvätta sig ja... Det var inte så lätt när jag bara hade kallvatten hemma. Inte lätt att diska och absolut inte kul att duscha. Fast jag piggnade till av en bokstavlig kalldusch. En ytterst snabb sådan. Jag kände mig ganska mesig. Jag måste fan skärpa till mig. Rycka upp mig. Allt motarbetar inte mig även om det känns så ibland. Och varmvattnet har kommit tillbaka.

Jag var på Arbetsförnedringen idag och fick en JOB-underskrift. På biblan en stund efteråt. Sen Domus och handla chili-grejer. Jag promenerade till Kvantum med en kompis ikväll. Bägge behövde köpa dassapapper. Jag har varit snorig och slemmig ett par dar. Dassapappret sinade ännu mer när jag fixade till chilin. Och åt. Löser upp härligt i näsgången! Men jag fyndade och hittade Euroshoppers skithuspapper som man får mest för pengarna för. Så löste man åtminstone det basala/nasala problemet. Som egentligen är väldigt basic. "Thank you for the toilet paper, the flag´s meaningsless to me" som Dead Kennedys sjöng i "Stars and stripes of corruption".

Var hos farsan en kort stund och fick hans Sommarkort som går ut på lördag. Fyra resor kvar, vilket innebär att jag kan åka ner till Malmöfestivalen både imorgon och på lördag. Fast det är inte så mycket som lockar imorgon. Ilmar Reepalus invigningstal och Grus i dojjans lir under en gigantisk kräftskiva där man själv ska ta med havsspindlarna, njaaa.... Stefan Sundström ska däremot bli kul på lördag!

Vilken musik härskar i högtalarna idag då? Therions underbara "Lepaca Kliffoth"! Kan inte passa bättre med sitt Dragon Rouge-tema till boken jag håller på med: Kennet Granholms skitintressanta och kul skrivna doktorsavhandling "Embracing the dark. The Magic Order of Dragon Rouge - It´s Practise in Dark Magic and Meaning Making". Låg och läste till fyra inatt. Ska snart på den igen! Kul att läsa akademiska arbeten på engelska och ha svårt att slita sig!

Nu ringde min kompis Andreas och snackade och tipsade om Minsks nya skiva! Var kul och uppiggande! Och skivan måste kollas upp, det jag hört av dem har varit helt underbart!

Habanerolänken nedan är oxå rätt kul!

http://www.youtube.com/watch?v=L8ip5oGlMfU

Det Vilda Kina

Kollade på sista delen av BBC-serien "Den Vilda Kina" nyss. Ingen "vanlig" naturdokument utan den tog upp de ekologiska problemen. Man fick se téodlare i sagoligt vackra terassdalar, fiskare som offrade till havsgudinnan och skrämde bort havsdraken och andra människor i det vi(l)da Kina som tycktes leva i harmoni med naturen på samma sätt som de gjort i tusentals år. Nu ska jag inte glorifiera deras liv, men det är fantastiskt när natur och kulturlandskap kan bevaras. Särskilt i ett land med en ofattbar befolkningstillväxt. Men programmet ingav hopp. Gamla tjuvjägare började verka som naurvårdare där de fick utlopp för sin talang att t.ex. fånga fåglar (för ringmärkning då). Den växande turismen hotar den kinesiska naturen. Samtidigt kan ekoturismen bevara många arter.

Det var kul även att kolla på djuren. Inte bara aporna som hoppade från lianer ner i swimmingpoolar eller tvingades på kläder och svärd iför publik. Davidshjorten, som i början av 1900-talet var nästan utrotad men blev räddade av brittiska zoon, klädde hornen med växtgirlanger när det var parningsdax. Och visade att även djur är fåfänga i partnersvalet. Jag undrade hur huggormen skulle lyckas svälja en fågel som var dubbelt så stor och med en lång vass näbb som borde punktera ormen. Men den vek huvudet och näbben bakåt. Maneternas och bläckfiskarnas kamoflagemöjligheter var fascinerande. Och stören är en riktigt stor (upp till fyra meter) och ful fisk!

Tidigare idag såg jag på nyheterna att trollsländan invandrat till Sverige i en himla massa arter de senaste åren. Hur många arter som däremot är hotade är det för svårt att säga än. Och att det beror på vädret. "Hållbar utveckling" är ju något alla kan ställa upp på. Men vad innebär det? För den naturliga skönhetens skull tror jag på ekoturism. Den behöver inte vara svårare än att skydda strandskyddet. Och ett väldigt starkt skäl att kicka gotländska kommunpolitiker som kringgår detta för att sälja lyxområden till chefer för läskiga inkassoföretag.

Ibland blir man glad!

Ibland blir man glad! Som nu när jag läste min älsklingsamazon Åsa Linderborgs artikel om Weimarrepubliken och Göran Hägglund i Aftonbladet! Tyska Weimarrepubliken var en fantastisk experimentell kulturperiod och ett försök till en levande demokrati i ett land som kännetecknats av kejsardöme, junkerdestopi och Bismarcks antidemokratiska lagar. Radikaler till både höger och vänster fick möjlighet att föra fram sina åsikter och perspektiv. En sann "Kulturkampf". Har vänstern något att komma med och fascisterna ingenting så är det väl världens enklaste grej att krossa fascismen? Vinner extremhögern mark får man börja fråga sig varför. Fascismen handlar inte i första hand om rasism. Rasismen är ganska obetydlig och kommer främst in i att man tvunget måste skapa syndabockar. Men de värsta syndabockarna är det riktiga hotet: de kulturradikala. Eftersom dessa tillhör "medelklassen" kan de, liksom svartskallarna, ställas mot "arbetarklassen". Divida et impera.

Weimarrepubliken kännetecknades av både kulturradikalism (läs: vänsterradikalism) och "dekadens". I en härlig gemensam dans! Det söps, det knullades med allt som rörde sig (även med egna könet), det skrattades, det skrevs böcker, det gjordes världens bästa kabaréer, det marscherades på gatorna och Rot Front och SA slog ihjäl varandra. Glädjen härskade! Och uppgivenheten och hatet! Det var m.a.o. ett perfekt kulturklimat!

Usch, tyckte de sansade och gick över till nazisterna! "Hör jag ordet kultur så osäkrar jag min revolver!" Hägglund är "trött på .... svårartade performance-vrål och kultursidornas idisslande av dekonstruktionen av könet, upplösningen av kategorierna, nedmonteringen av jaget” – allt det där är ”bull­shit” (Tal till Rikstinget, 25 juni).

Linderborg menar att Hägglund flirtar med de inte så rasistiska SD-väljarna. Och det kan man ju inte blunda för. KD är ett högerextremt parti. Även om de inte är ett rasistiskt parti utan hatar alla män och kvinnor i skor. Hallelujah Amen!

http://www.aftonbladet.se/kultur/article5628371.ab

Min hållning i frågan om statsskicket

Svensk lag ska gälla för alla. Familjen Bernadotte ska leva efter normala socialbidragsnormen. Kanske stigmatiseras som vi andra får göra när vi inte får ett riktigt jobb? Nää, där är jag mer storsint! Ingen ska behöva stigmatiseras och skuldbeläggas för att de inte får chansen att göra rätt för sig!

Reinfeld är både en ögontjänare och en rövslickare, mycket kroppsdelar där! Men värre är att "vänstern" slickar Bernadotte-röv... Socialdemokratin inte minst som ser sig som det femte ståndet. Disgusting!

Madde-Lään-förlovningstååta

Reinfeld: "– Regeringen har idag, vid ett extra regeringssammanträde, fattat beslut om att efter H.M. Konungens hemställan lämna sitt samtycke till äktenskap mellan Prinsessan Madeleine och Jonas Bergström."

Monarkin är fan rubbad! Tillsätter man en regering för att de ska samtycka till folks giftermål? Nä visst nä, de tillhör ju inte folket! "Svenska folket" är ju de som "gläds" nu...

Gläds jag? Nää! Jag önskar knappt det lilla paret lycka till. På vilket sätt skulle en incestuös avelsinstitution vara en statsangelägenhet? Vad har Madde-Lään gjort för nåt bra för mig? Jag har inte ens haft henne som runkobjekt. Hennes kille vet jag inte ens vem det är (jurist tydligen). Jaha! Varför nämner jag "runkobjekt"? Är jag ett sexistiskt pervo? Uppenbarligen inte! Men det är därför hon är så poppis. För utseendet. Hon är inte så fantastiskt snygg. Lite snyggare än storasyrran och pappa Knug. I fikarummet på Volvo hade de satt upp en färgbild från nån kvällsblaska på Madde-Län. Där hon var uppsminkad och urringad. Jobbarkompisen från Nordiska Brutaljonen i Bosnien berättade att de skickade en hälsning till sessan. Jo, hon angick väl FN mer än att skipa fred och säkerhet där de befann sig på uppdrag. Blåbaskrade blåögda svenskar som tror att krig är en lek och att svenska sessor skulle se upp till dem (eller ännu mindre gå ner på dem, vilket ju är vad de drömmer om) är pinsamma. Nästan värre än Herman Konungaslickaren Lindqvist som svenska folket inbillar sig är en historiker.

Är det en trevlig flicka då? Njaa, jag har hört att hon var en riktig bortskämd mobbare på elitskolan hon gick på. Men man kan ju förändras och förbättras som människa. Hon berör mig lika lite som andra jag inte känner. Jag missunnar inte henne kärlek, det är det bästa sättet att bli en bra människa på. Skulle jag tvingas pröjsa bröllopet skulle jag bli förbannad. Då är det bättre att skattebetalarna betalar mitt harem när jag äntligen får leva som den Kejsare jag är! Även om svenska folket knappast skulle glädjas! Må de hata mig, blott de frukta mig! Muahahaha!



Dagens Garv: "Jan Björklund, skolminister, partiledare för Folkpartiet:
– Tusen röda rosor till prinsessan och hennes pojkvän. Svenska folket gläds med er."

Har det slagit slint? Inte en blåklint?

Lusekoftehandlern i Bergen

Jag bosatte mig ett år i Odd-Svein Tidelags hem i Bergen. Som transexuell taliban tyckte jag att det skulle vara intressant att göra en objektiv observerande fältstudie i en fredsdrabbad region i Nordeuropa.

Odd-Sveins hustru Tine-Tindre Tidelag var väldigt vacker. Hon hade rågblont hår uppsatt i två flätor dom släpade tre meter efter henne på golvet. Vad är Norge för ett land? Geografiskt är det en remsa som består av fjäll. Varje norrman har en "hytte", d.v.s. en brun liten sommarstuga som smälls upp där plats finns. Det finns inte en sten i Norge som det inte står en hytte på som riskerar att glida bort om det skulle börja regna. Varje norsk familj ska ha minst en get. De klär sig i "lusekofte", vilket är en stickad kofta där en maska kallas en "lus". Dessa "löss" blir norrmännen aldrig fria ifrån.

Ända sedan vikingatiden har norrmännens land kännetecknats av en patriarkal struktur där fokus ligger på kärnfamiljen. Kvinnorna ska vistas i hemmet medan männen super och arbetar på oljeplattformar i Nordsjön. Hustrumisshandel är vanligt förekommande, även om de norska kvinnorna är fysiskt starkare än sina män. De största politiska partierna i Norge är det högerpopulistiska och invandrarfientliga Fremskrittspartiet och Kristeligt Folkeparti. Norrmännen är ett väldigt kristligt och fromt folk, vilket spär på den patriarkala strukturen och mannen i familjens absoluta härskarmakt.

Odd-Svein säljer lusekofter till turister. Den röd-blå-vita korsflaggan vajar stolt och den "syttende mai" varje år går i den norska patriotismens färger. Han menar att Norge som bara varit självständigt sedan 1905 ska utnyttja sin frihet. Den svenske grannen är enbart avundsjuk på Norges oljerikedomar och "svensken" ska inte bry sig om att de klubbar söta små sälungar. Och i sann kristlig anda agar sina hustrur. Det är kaerlighed!


En sabla barbarisk avkrok m.a.o.! Fram med kroksabeln! Hela islamiska nationen måste samlas i en jihad mot Norge! Den norska kvinnan måste befrias! Befria! Sharia!

------------------------------------------------------------------------------
Objektiv reseskildring av Ali-Abdullah-Alladin bin-Ole Marve-Mohammad Åsne-Snorre Sturlastad, afgansk OS-medaljör i långdistansskridskor i Holmenkollen 1980-frösihjäl. Akkurat! Dessutom har Jan Teigen skrivit en jojk-visa om mig som kom sist i Eurovision Song Contest: "Ali-Ali-Ali-Ali-Allah!"

Dääää-oooh!!!