Jag tycker att det är sanslöst att anställda går med på lönesänkningar på 15-20%. "Det är väl bättre att jobba gratis än att inte jobba alls?" Lägg av! Innan "Krisen" hade vi en arbetstidssänkning i många år. Den märktes knappt eftersom det handlade om några minuter i månaden. Men ändå. Vi jobbade för mycket och hade råd att sänka arbetstiden. Så kom Krisen. Det hela är väldigt enkelt. Det är för få personer som jobbar åt helvete för mycket. Och tjänar för lite. Proportionerna saknas. För att folk har förlorat sin självrespekt och agar sig själva med en slags modern luthersk katekes. En slags sjuklig masochism och självförnedring. Som är alldeles onödig. Priset tas idag med "förståelse" för lönesänkningar. "Men vi jobbar ju inte den tiden, ska vi ha betalt då, va?!" Men har Du varit med och beslutat om de "lediga" dagarna?
Miljardvinster och rekordbonusar visar att det inte är fel på vinsten. Mycket vill bara ha mer. De får inte sina produkter sålda. Varför? För att ingen har råd att köpa och konsumera. Det kan en pattaglytt (<--- skånska för barnunge) fatta. Det vettigaste hade varit att stimulera efterfrågan genom lönehöjningar och anställningar. Men Kvartalskapitalismen är girig och gniden och föredrar att knycka åt sig våra skattepengar.
Det går att lösa Krisen något så när. Men inte genom att slösa biljoner till banker och företag som missköter sig. Som Obama i USA. Eller vår nygamla Bankakut. Det värsta är ändå att de lyckats förskingra folks självrespekt. Så att de godtar lönesänkningar som en ren utpressning. Det är förräderi mot den fackliga tanken. Som går ut på att återerövra sitt människovärde som anställd. Eller arbetslös. Shame on you!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar