Sitter och funderar på vad man kan lära av året som snart är slut. Det har varit ett revolutionärt år. De reaktionära, bakåtsträvande arabländerna har kastat bort sina tyranner. Eller håller på. Tahrir-torg har blivit ett ord. Det krångliga ordet "indignerad" har blivit en rörelse i södra Europa. Jag vet inte ens själv vad det innebär. De bakåtsträvande krafterna kramar annars desperat greppet om Europa. Rasismen, fascismen och nazismen går med blanka skallar och kostymer i parlamenten. Regeringar vill kasta ut zigenare. En kristen terrorist begår en fruktansvärd massaker på ungdomar i den skyddade världen. I Norge. Hans intensioner ursäktas ändå: han gjorde fel i sak, men rätt i handling. Den islamska konspirationen är på väg att ta över. Vi måste försvara och ta tillbaka våra värderingar och kultur. En västerländsk kristen humanistisk jihad....
Juholt hann inte ens berätta hvad han hvilja innan Aftonbladet och mediadrevet stack dolkarna i honom. Tillsammans med maktkåta skvallrande partikamrater. Det kommer att ta minst hundra år för sossarna att åter "marknadsföra" sig.
Min systerdotter fick en pruttkudde av tomten. Jag tror att hon hann sätta sig fem gånger på den innan den sprack. Jag väntade bara på det. Så brukar pruttkuddar göra. Varför jag nu kom att tänka på det....
Annars borde den stora lärdomen anno 2011 vara: Vi äro de 99%! Som kisshalten i Caremas blöjor!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar