....att vara den jag är

Den käraste, den käraste Sofia Karlsson sjöng mycket Dan Andersson för mig i torsdags. Vilket gjorde mig lycklig. En gudomlig sångmö och en gudomlig poet. Att inventera arbetarbiblioteksmuseet och vaska fram guldklimpar från sistnämnde skald är höjden av arbetslycka. Följande stycke jag fann ser jag gärna på min gravsten. Eller ser att andra ser. Levande som död:

Men finner man en dag min kalla hand bland döde,
då blev det väl min lön att fredligt ligga där -
då är jag dock en man som kämpat ut sitt öde,
det är väl dock min rätt att vara den jag är.