Han var nog långt mer ensam än han trodde
på kvällen när han tände alla ljus
och kröp inunder täcket i sin bädd
och gnällde för sig själv, för han var rädd
(Vem ska trösta Knyttet?)
Sovdax....
....fast jag är inte rädd.... bara lite orolig.... ibland....
....inte så ensam heller som jag kan tro ibland.... vill bara ha nån annan att krama än kudden.... ibland.... ganska ofta....
....fast jag är rädd för att somna med tända ljus.... ensam.... alltid....
2 kommentarer:
Åh... Cal...
..kram Magda... :-)
Skicka en kommentar