Sköljde näsan med näskannan idag. Slabbade ovanligt lite. Men det täppta ska tappa järngreppet. Det blir dock inte 8-9 timmars inmundigande av varm vätska som igår.
Som började med varmt kaffe. Och fortsatte med fem och en halv timmes kaffe och fika med Steve och Cornelis. Här snackar jag självfallet mäster Kress och medborgare Vreeswijk. Först satt jag och Steve som traditionen bör på Konditori Fantasi och tog varsin kycklingsallad. Pepparkaka och negerboll som efterrätt. Som sig bör avhandlades mycket Cornelis. Och vi fortsatte som seden påbjuder med fika på kaffe, julmust (Apotekarnes is a must) och pepparkakor i Steves beryktade vindsvåning Helvete. Där vi avnjöt den fantastiska Vreeswijk-dokumentären från 1987. Följt av den minst lika lika enastående Mosebacke-konserten från 70-talet med enbart höjdarlåtar och där mäster Cees acompañeras av bl.a. Janne Schaffer som verkligen ser ut som urtypen för en hippie på 70-talet (läs: 1370-talet).
Hemma gjorde jag slut på min rykande köttfärssoppa och drack grönt äppleté med honung. Vilket inte var dumt alls efter en dryg timmes plumsande i snö.
Även idag har jag plumsat hem i snö i en dryg timme. Vilket kändes tyngre då jag hade sex kilo öl och tre kilo käk i kassarna. Det var ämnat att ta stadsbussen hem. Men icke då. De gröna gasbussarna pallar såklart inte lite vinter. Jag promenerade genom city för att peppa mig med lite julstämning. Fast där stod nassarna och gapade och krängde sin skittidning. Tur att man hade Dan Andersson i lurarna där man vandrade hem denna snötunga afton (egentligen eftermiddag fast mörkt som ett nazistarsle).
Nu är jag hemma. Och går i ide i varma goa lägenheten. Dan Berglund avlöser Dan Andersson (Vildmarken är passande i sammanhanget). Det enda iskalla är ölen. Jag är nämligen ledig imorgon. Så detta utgör ett mellanting mellan lill-lördag och tidig fredag (valfrihet är inte min grej). Enrisrökt renkorv som tilltugg (fanns för en femma på Kvantum och ska innehålla mikroskopiska spår av ren bland tillsatsämnen och en massa andra djur). Känns nästan lite Dan Andersson-lappskt ändå denna vackra decembervinterkväll!
Bort, längtande vekhet ur sotiga bröst,
vik, bekymmer ur snöhöljda bo!
Vi ha eld, vi ha kött, vi ha brännvin till tröst,
här är hälg, djupt i skogarnas ro!
(Dan Andersson)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar